Kategoriarkiv: Specialpedagogik

Nya talsyntesfunktioner i iOS 10

Skrivet den av

Apple har nyligen släppt iOS 10 (nytt operativsystem) till lärplattorna. Där finns flera nya funktioner men här blir det fokus på förbättringarna av talsyntesen.

Nya röster
Tidigare fanns Alva men nu har även rösterna Klara och Oskar kommit med hög kvalitet. För att ladda ner rösterna så klicka på Inställningar -> Allmänt -> Hjälpmedel -> Tal Röster -> Svenska

Skriveko
Nu kan du även få texten uppläst medan du skriver precis som i apparna NE författa och IntoWords. Du aktiverar funktionen genom att gå in i Inställningar -> Allmänt -> Hjälpmedel -> Tal – > Tal vid skrift. Aktivera Läs upp ord i den menyn.

Studiepaket om NPF

Vi är många som känner att vi skulle behöva större, bredare och väldigt användbara kunskaper om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Nu har SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) tagit fram ett studiepaket om detta, de har berättat att deras öppna utbildningar i ämnet fylls på några timmar så behovet är verkligen stort. Gode gud, ge mig tålamod – men gör det fort!

De har satt ihop fem moduler, med filmer, artiklar och arbetsmaterial som du fritt kan använda, för egen fortbildning eller ännu hellre tillsammans med några kollegor, då får ni också del av det viktiga erfarenhetsutbytet.

Rubrikerna för modulerna är

spsm

Undantagsbestämmelsen

Vi är många som funderar över undantagsbestämmelsen i skollagen, vad den betyder och när och hur den ska användas.

skollag pys

Det finns några olika frågor att ställa sig, några av dem kan vara:

  • Gäller detta både vid omdömen och betyg?
  • Kan man använda undantagsbestämmelsen redan från åk 1?
  • Vad räknas som ”funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden”?
  • Hur mycket kan ”enstaka delar av kunskapskraven” vara?
  • Hur ska vi hitta en likvärdighet kring denna fråga?

Det finns en hel del material på Skolverket om undantagsbestämmelsen, eller ”PYS-paragrafen” som den ibland också kallas. Filmer, frågor  svar och artiklar, jag länkar längst ner i inlägget.

Omdömen och betyg – när kan undantagsbestämmelsen användas?
När frågan om undantagsbestämmelsen diskuteras slås jag av att vi ofta ser det som att betyg eller omdömen är ett slags stämpel på eleven, att få en röd markering eller ett F innebär enligt lärare att eleven lätt knäcks, något vi inte vill ska drabba någon, särskilt inte de elever som får kämpa hårt för att nå lägsta nivån på kunskapskraven. De kan ha en sen läsutveckling eller inte fungera i klassrumssituationen, behöver massor av stöd. Och så kommer vi där och måste sätta rött eller F.  Här tror jag att det är viktigt att dela på betyg och omdömen. Betyg sätts varje termin från årskurs 6 till 9, och här ska man utifrån hela sitt underlag sätta ett betyg på nivåerna A till F i kunskapskraven. Undantagsbestämmelsen kan användas vid vart och ett av dessa betygsättningstillfällen, alltså både i åk 6, 7, 8 och 9. Alltså bara vid betygssättning! Inte i arbetet med bedömning i klassrummet eller inför utvecklingssamtal. Där bör man arbeta mer formativt, och flitigt använda rutan för utveckllingsmöjligheter.

I filmen från Skolverket och SPSM talas det om anpassningar, detta är intressant, då vi ofta maktlöst låter bli att göra anpassningar vid de nationella proven, eftersom vi uppfattar att vi inte får det. Hör vad Lotta Fröding från SPSM säger i film 4:

Underlagen för betygssättning ska vara varierande och elever med funktionsnedsättningar kan behöva visa sina kunskaper på andra sätt än sina kamrater. Vid nationella prov kan genomförandet behöva anpassas. Omsorgsfull analys av elevens möjligheter att genomföra proven på föreskrivet sätt vägs då mot kravet på att proven ska pröva det de är avsedda att pröva.  Hör hela här

Forskning har visat att formativ bedömning är framgångsrik för elevers lärande, det innebär bedömning och återkoppling på arbete som är användbar i lärandet. Denna återkoppling tillsammans med tydliga mål och stödstrukturer är oerhört viktiga för alla elever, inte minst de som har svårigheter av olika slag. Denna bedömning och återkoppling är inte alls samma sak som betyg, man brukar säga att betyg är summativa, och det är inte en motsats till, men definitivt något annorlunda än den formativa bedömningen som ges längs resans gång.

Tidiga insatser
Regeringen har infört en lågstadiesatsning. I samband med denna säger man:
Tidiga insatser lägger en stabil grund för framtiden. Att varje elev får med sig grunderna tidigt är viktigt för att alla elever ska lyckas och utvecklas i skolan. I Sverige sätter man till skillnad från till exempel Finland in stödet sent, ofta i åk 9.

utbdep

Lågstadielöftet är ett löfte om att göra insatser för att se till att varje elev tidigt får det stöd han eller hon behöver.

Ett obligatoriskt bedömningsstöd med diagnoser i matematik, svenska och svenska som andraspråk har tagits fram och kommer att börja användas under nästa läsår i årskurs 1. Det kommer också att bli ett kunskapskrav om läsförståelse för årskurs 1.

Om du tittar igen på grafen – om allt det stöd som nu sätts in (åtgärder) i åk 9 kunde sättas in i åk 1 istället – hur skulle det behöva se ut och vad skulle det få för konsekvenser? Detta måste vi prata om!

Alltså satsar vi nu på att tidigt upptäcka de elever som behöver stöd, och sedan ge detta stöd! Undantagsbestämmelsen får aldrig användas istället för att göra anpassningar och åtgärder i undervisningen.

Vad räknas som ”funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden”?
Hur mycket kan ”enstaka delar av kunskapskraven” vara?
Detta är svåra frågor och Skolverket ger kanske mest svar i frågor och svar och i  filmen tar Helena Carlsson upp  att en elev med funktionsnedsättning inte ska ”befrias” från svåra moment utan att stöd måste sättas in. Först måste man alltid ta reda på om eleven behöver stöd (pedagogisk utredning) och sedan ge detta stöd. Först därefter kan undantagsbestämmelsen användas, och bara vid betygssättningen.

I frågor och svar ger Skolverket  några exempel på funktionsnedsättningar och situationer där det i det enskilda fallet kan finnas skäl att undanta enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen:

  • En elev med Aspergers syndrom kan ha svårt för att samarbeta med andra vid arbete med olika uppgifter, vilket det i flera ämnen förutsätts att eleven ska kunna. Dessa elever kan även ha problem med att inte våga prata i grupp eller ha svårt att komma ihåg.
  • En elev med grav synskada kan, i vissa fall, inte som andra elever förväntas kunna ta del av bilder, analysera dem eller beskriva dem. Eleven kan heller inte orientera sig i okända marker på samma sätt som andra elever. Det kan också vara svårt att använda mätinstrument, ritningar och kartor liksom att i bild presentera idéer till ett arbete.
  • En elev med rörelsehinder kan vara oförmögen att hantera vissa redskap och viss teknisk utrustning på ett funktionellt sätt. Det kan vara svårt för eleven att på egen hand tillaga en måltid eller spela på olika instrument, exempelvis.
  • För en elev med språkstörning kan det vara svårt att berätta eller genomföra andra uppgifter muntligt. Det kan även finnas svårigheter att delta aktivt i samtal och diskussioner och att redovisa ett arbete muntligt.Meningen med de här bestämmelserna är inte att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelserna är riktade mot de elever som har en funktionsnedsättning som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven.På grund av att funktionsnedsättningar kan se så olika ut går det inte att exakt definiera i vilka fall bestämmelsen är lämplig att använda eller vad enstaka delar av kunskapskraven innebär. Detta är något som måste diskuteras och avgöras lokalt.

Den senaste meningen svarar ju något på den sista frågan, hur likvärdighet ska kunna uppnås kring undantagsbestämmelsen. Vi måste föra samtal med varandra, lärare och rektorer tillsammans med specialpedagoger, främst kring anpassningar av undervisning och bedömningssituationer men också om hur och när vi tillämpar undantagsbestämmelsen. Kommentera gärna inlägget med de frågor detta väcker hos dig eller idéer om hur vi i vår kommun kan bli mer likvärdiga och trygga i hur vi ska hantera undantagsbestämmelsen.

Några kloka sammanfattningar

SF1SF3SF2

Resurser

Vad säger Skolverket om undantagsbestämmelsen, frågor och svar.

Film från Skolverket  Hur fungerar undantagsbestämmelsen egentligen?

Filmer från Skolverket och SPSM, studiepaket om undantagsbestämmelsen mm.

Om lågstadiesatsningen

 

Missbruk i hemmet kan ge samma ”symptom” som ADHD

I Pedagogiska magasinets majnummer fanns en viktig och läsvärd text om hur den ökande diagnosticeringen av ungdomar med ADHD kan höra ihop med missbruksproblematik i hemmen.

  • Barn som växer upp med föräldrar som drogar eller missbrukar utvecklar psykosociala plågor som kan följa med hela livet
  • Det kan ta 8-10 år att diagnosticera alkoholism, det är hela ett barns liv
  • Barn till missbrukande föräldrar är såklart dödskoncentrerade på något annat än skolarbetet
  • Aggressiva, okoncentrerade, rastlösa ungar – ställ dig frågan om de kanske lever med missbrukande föräldrar, innan ni skickar remiss om ADHD-utredning…
  • Läs hela artikeln av Susanna Alakoski här

Specialpedagogikträff 26 maj

Skrivet den av

Under träffen diskuterade vi våra olika handlingsplaner och screeningplaner:

  • Läs- och skrivplanen har reviderats under våren, kommer att läggas upp på intranätet
  • Handlingsplanen i matematik behöver ses över under hösten
  • Rutinerna kring extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram vill vi revidera utifrån nytt stödmaterial från Skolverket som tillkommit och rutinerna kring förskola och förskoleklass behöver beskrivas

Gällande IKT så visades:
– Talsyntes och diktering (länk till hur ni ställer in lärplattorna finns i övre menyn via IKT -> Lathundar
– Appen Quizlet (finns även som webbsida). Skapa kort för inlärning. Finns många färdiga redan!
– Appen ThingLink (finns även som webbsida). Träna begrepp och ord utifrån en bild.
– Appen Berätta från NE Junior där ni kan skapa digitala böcker som sedan kan delas ut via länk eller mail. Där finns även appen Skriva som påminner mycket om Skolstil2.
– Webbtjänsterna Kahoot (frågesport/undersökningar) och Nearpod (främst synliggöra olika elevlösningar).

Inför hösten bestämde vi att ha två träffar för alla och ev tematräffar med särskilda ämnen. datum kommer inom kort.

Innehållet för träffar: autism, ADHD, IKT, språkstörning, ?