Kategoriarkiv: Förskolan

Matematikinspiration i förskolan i Höör våren 2017

Under våren har jag varit inbjuden till många förskoleavdelningar för att dela idéer och inspiration kring hur de kan lyfta matematiken i sina projekt. Det övergripande projektet är PLATSER och det finns verkligen många olika platser däöp r barnen och deras pedagoger lever och lär. Tåg, språket, hemmet, tryggheten, naturen… Bilden nedan har all sin inspiration från Lpfö98 rev2016, förskolans läroplan och jag har valt att ge inspiration utifrån de fem områdena läroplanen är indelad i.

Läge, riktning och form

En bok jag vill tipsa om heter Lekfull matematik i förskolan, den kom ut 2013 på Lärarförlaget och författaren Anna Kärre har gjort en mycket användbar bok, där läroplan, teorier om lärande och praktiska tips och inspirerande bilder bildar en helhet. Kanske den bästa inspirationsbok om matte i förskolan jag har läst…

 

 

 

 

 

Att arbeta med läge är både viktigt och roligt.
När jag har besökt de olika förskoleavdelningarna har jag lastat min stora väska med inspirations-saker. I den finns bland annat en liten ask med en räv, kudde och täcke i.  Den kommer från billighetsaffären TIGER och kostade några tior. Och där får man mycket samtal om lägesord för pengarna!

 

Längst ner på bilden ser du när den lilla räven ligger i asken. Den vilar så skönt på kudden och under täcket– eller hur? På ett av fotografierna ser du räven framför asken, på ett annat bakom, ytterligare ett har fångat den stackars räven under asken och ovanpå den. Även till höger och till vänster kommer vi in på.

 

 

 

 

 

Jag tycker att ni i förskolan arbetar väldigt medvetet och tydligt när det gäller många matematiska begrepp, särskilt när det gäller namn på geometriska figurer, det är självklart för oss att använda orden triangel, cirkel, kvadrat och rektangel men varför inte också parallellogram och romb?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om man arbetar med tåg som projekt eller tema kan man prata om och tillverka tågvagnar, kalla dem för ordningstalen, träna färg, form och storlek. Man kan leka tåg, sälja biljetter och sitta framför och bakom varandra på stolar i ett tåg…

Mönster

”Den som tittar noga hittar mönster på många håll. En del finns naturligt i naturen, bland annat på djur och växter. Nyckelpigans prickar och getingens ränder bildar mönster, likaså blommornas kronblad. Andra mönster har människan skapat, till exempel inom arkitekturen och konsten, i hus, torn, staket, golvplattor, smycken, textilier och mattor. Många av de mönsterkonstruktioner som finns runt omkring oss, både i naturen, som till exempel de sexkantiga cellerna i bikupans vaxkaka eller spindelvävens mönster, och sådana som är skapade av människan, är uppbyggda av geometriska former. Förmågan att kunna uppfatta och skapa mönster har betydelse för att utveckla förståelse inom olika områden av matematiken.

 

 

Vilken form kommer nästa pärla att ha?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tal och antal

Ett ganska vanligt och ofta uppskattat sätt att arbeta med att befästa antal är att tillverka så kallade antalsaskar, men visst kan det lika gärna vara påsar, flaskor eller större lådor? Jag har valt att ge flera olika representationer av talen på mina askar, inuti finns det konkreta antalet, utanpå såväl bilder, siffran och ordet för talet.  Asken med noll föremål är väldigt viktig att få erfarenheter och kunskap om, det kan ställa till med problem annars i matematiken.

En god taluppfattning är något man utvecklar under väldigt många år. I förskolan kan det handla om att barn:

  • ramsräknar (först i fel ordning, sedan rätt…)
  • pekräknar och koordinerar ord-rörelse-objekt
  • upptäcker varför man räknar
  • förstå hur räkneord och siffror används i olika situationer
  • säkert vet vad som kommer före, mellan och efter talen upp till tio
  • kan se en inre bild av talen, förstår storlek och inbördes relationer
  • symbolförståelse – känner igen symbolen för siffran, kan dess namn och kan kombinera räkneord – siffra
  • principen om den naturliga ordningen – att räkneorden kommer i en bestämd ordning och inget ord får utelämnas
  • ett-till-ett principen, att jämföra föremål från två olika grupper
  • principen om godtycklig ordning, att ett antal föremål har samma antal oavsett i vilken ordning man räknar dem
  • antalskonstans – att barnet inser att nio saker som ligger utspridda är lika många som om de ligger tätt intill varandra
  • antalsprincipen/kardinalitetsprincipen – att det sist uppräknade räkneordet betecknar antalet för alla de räknade föremålen tillsammans i en räknad mängd
  • kan räkna framåt och bakåt från vilket räkneord som helst
  • talanalys – kunna dela upp tal på olika sätt och se relationerna mellan tal
  • ordningstal (sjätte, sjunde…trettionde..)

Detta kan man läsa mycket mer om i Ann-Louise Ljungblads bok. jag vill inte rekommendera att den används som en screening eller avprickningslista, det uppdraget har vi inte i förskolan, men den ger bra råd om vilka viktiga aspekter det finns att upptäcka i matematiken.

 

 

 

 

 

 

Att bli säker i de olika representationsformerna går lätt med tärning (prickar är konkreta) och med till exempel spelet Domino

Sortera och klassificera

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här finns alla möjligheter till det jag ser finns på alla förskolor, prata om och fånga matematiken i vardagen. I leken, dukningen, samlingen och överallt!

 

Vilken ska bort och varför ska den det?

Jag har två små burkar med knappar, de rymmer massor av matematik.

Denna lek brukar jag leka med barnen:

Jag lägger upp ett antal knappar (utifrån barnets taluppfattning).

Här blev det åtta knappar.
Sedan får barnet blunda och jag gömmer ett antal under min hand.
Barnet får gissa hur många jag har gömt.
Här tränar man på att räkna och se antal, att dela upp tal, viktigt och roligt. Snabbt kan barnet leka denna leken med nästa barn… osv.

Knapparna kan också sorteras på många olika sätt. Efter storlek, färg, antal hål…

Djur kan sorteras…

Till vänster dinosaurier med öppen mun, till höger med stängd…

Det är också väldigt viktigt att kunna beskriva likheter och olikheter samt samband. Ett väldigt roligt sätt att göra det är att ha en Lattjolajbanlåda/hylla, precis som Brasse i ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. Ställ fram fyra föremål och fråga barnen vilket som ska bort…och varför. Det går att kategorisera föremål utifrån väldigt många olika kriterier. Färg, vad de äter, var de lever, storlek…

Mäta, jämföra

Inom området mätningar jobbar vi gärna med volym också. Visa barnen att det finns många olika slags mått, att en deciliter kan se väldigt olika ut. Ett tips om ni ska mäta upp 2 dl är att använda just två mått, ställ dem bredvid varandra, då får barnet en tydligare bild av att det är två deciliter än om ni fyller och tömmer samma mått.

Något som också tränar jämförelser är memory, det är också bra minnesträning, men hur många vet att man tränar mer effektivt med ”olika par” än om bilderna är lika? Det finns ett memoryspel som heter Zogaj, både pappkort och som app till lärplattan.

När du lägger upp korten läggs de först i par med bildsidan upp och barnen (i början tillsammans med dig) får koppla ihop bilderna. Till exempel en båt och en banan: jag äter en banan när jag åker båt. Då är dessa båda kort ett par. Blanda korten och spela som vanligt.

Men…det går naturligtvis lika bra med vilket memoryspel som helst. Tänk på att anpassa med rätt antal par, och lägga till efterhand.

 

Att lära sig matematik är en väldigt språklig aktivitet! Därför vill jag även rekommendera att läsa skönlitteratur, det finns många böcker som innehåller mycket matematik.

 

 

Kommer du ihåg Sagan om den lilla gubben?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och den här?

Det finns många nyare böcker också!

 

 

 

 

 

Appar för förskolan (mest matte)

Jag har haft förmånen att få inspirera lite i förskolan när det gäller matematik kopplat till olika förskolegruppers projekt, tänkte dela dem här så att fler kan få del av dem. Så här kommer en hel skärm med apptips.

Matte Memory – memory med bara bilder, bara siffror och bilder och siffror. Man kan spela med eller utan gömda kort.

Lilla pigan upptäcker stora världen – en (gratis) liten bok som handlar om antalen upp till tio, och sagan är på rim.

Lek och lär med Nisse – räkna kaniner och grönsaker!

Happi 123 – räkna fingrar, siffror och föremål. Även enkel addition och subtraktion.

Dino tim – geometriska figurer som cirkel

Match it up 1 & 2 – vilka bilder är lika?

Build it up – storleksordna saker

What´s diff 1 & 2 – lite som Brasses lattjo lajbanlåda – vilken av de fyra bilderna ska bort, och varför?

Sort it out – kategorisera föremål, vilka hör ihop?

Thinkrolls – problemlösning, jätteroligt!

Busy shapes – vilken figur ska ner i vilket hål, det kommer hinder på vägen!

Flippos – finn fem fel

Bokstavspussel – liknar NE junior STAVA , dra bokstäver, lyssna på ljudet och bilda rätt ord

Spökbus – upptäck lägesorden, bakom, framför, under, över mm

På och i – lägesord

Som vanligt är det viktigt att du tänker kring syftet med att använda appen, koppla till läroplanen och att finnas med som en aktiv part vid app-användningen, då kan de utveckla såväl språk som matematik.

Om du blir nyfiken på några appar och vill ha dem till förskolans lärplatta, kontakta Patrik Holmberg!

 

 

 

#SETT2016 Med luppen på verksamheten – kvalitet i förskolan

Marie Eriksson är förskollärare i Göteborg och hon föreläste på SETT ungefär om samma saker som hon skrivit om i sin bok Med luppen på verksamheten som kom 2015 på Lärarförlaget.

luppen1

Boken är väldigt bra som vägledning för att bygga upp sitt systematiska kvalitetsarbete i förskolan, den är väldigt läroplanscentrerad och visar tydligt hur man kan arbeta med att utveckla verksamheten mitt uppe i allting annat. Kring sidan 100 handlar det mycket om hur man kan använda den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg för att få syn på både barnen och vår verksamhet och hålla den nära syftet.

På Maries föreläsning på SETT påminde hon om att när läroplanen Lpfö98 reviderades kom ett förstärkt kvalitetskrav i avsnitt 2.6. Vi ska inte bara kunna visa vad vi gjort…utan också vad vi/verksamheten uppnått med hjälp av dokumenterade analyser.
Detta arbete måste ske på olika nivåer: organisation, arbetslag och individuell utveckling för att måluppfyllelsen ska öka i förhållande till de nationella målen. Vi måste arbeta med att omsätta förskolans läroplan i praktiken. Beskriva hur vi arbetar med olika målområden och analysera hur vi når upp till det läroplanen anger. Vi måste då identifiera verksamhetens utvecklingsområden och hitta förbättringsåtgärder, och naturligtvis utveckla våra arbetsformer (verksamhetsförändring).

Vår barnsyn och kunskapssyn och vilken teoretisk grund den vilar på är avgörande för vilka utvärderingsmodeller vi väljer.
Medvetna vägval
Hur vi, på en vetenskaplig grund, tänker att barn lär…
…och hur vi låter det visa sig i vår verksamhet.
Hur vi utifrån det väljer att följa barns lärande.
Att välja väg och veta varför
Att få kunskap om den egna verksamheten:
Vi behöver veta vad de metoder vi valt ger svar på…
…och hur de svarar mot vår syn på lärande och mot förskolans uppdrag.
Hur olika metoder hakar i det systematiska kvalitetsarbetet och kan kombineras.

Pedagogisk dokumentation är alla de här sakerna:

  • förhållningssätt
  • förändringsverktyg
  • uppföljningsmetod
  • ett kollegialt reflektionsverktyg
  • en mötesplats för teori och praktik
  • grund för verksamhetsutvärdering och systematiskt kvalitetsarbete

Marie har en underbar bild av lärande som rhizomatiskt (som rötterna under jorden). Lärandet breder ut sig i oförutsägbara banor, utveckling sker i alla riktningar och handlar om processerna här och nu, inte de förväntade slutprodukterna. Lärandet är inte linjärt mot specifika mål som vi satt upp på förhand.

Hon lyfter reflektionen som fördjupar arbetet, Fångar vi upp barnens sätt att resonera, utforska, samarbeta, konstruera och förstå sin omvärld, kan vi stötta dem i deras utveckling.

Utifrån en bild från verksamheten, reflektera tillsammans över:

  • Hur utvidgas lärmiljöerna här?
  • Fortsätter barnen att undersöka?
  • Förändras deras strategier?

eriksson1

Det finns många uttryck, uttrycksformer att få bli rik på…
Lek
Sång & musik
Drama
Bild
Form & konstruktion
Dans & rytm
Multimedia
Teknik
Rörelse
Talspråk och tecken
Naturvetenskap & matematik
Skriftspråk

Vårt uppdrag omfattar att dokumentera hur barn på olika sätt tar sig an det vi erbjuder.
Hur de med olika uttrycksformer får chans att utforska och uppleva.
Hur barnen utvecklar sin förståelse och hur de visar det med olika uttryck.

Dokumentation kan vara anteckningar, filmer, foton, barnens skapande, naturmaterial och mentala noteringar.

Dokumentationen bör finnas tillgänglig, då gynnas lärprocesserna.

  • Dokumentation som finns nära barnen
  • Pärmar och bilder på väggar och golv kompletterar det digitala
  • Låt barnen använda dokumentationen på olika sätt, bära den med sig
  • Att få vara i det dokumenterade med hjälp av projektorn

Samma dokumentation som vi använder med barnen ligger till grund för arbetslagets utvärderingsarbete. barnens möte med dokumentationen ger oss kunskap om vår egen verksamhet och vad den bidragit till. Vi synliggör lärandet genom att jämföra de förändringar av verksamheten som vi har gjort med hur barnen möter ”den nya verksamheten”.

  • Fördjupas deras engagemang?
  • Fortsätter de undersöka?
  • Förändras deras strategier?
  • Förändras resonemangen?
  • Förändras interaktionen med miljön och materialet?
  • Hur har det vi erbjudit förändrat barnens (möjligheter till) utveckling och lärande?

eriksson 3

Vi måste själva göra jobbet!
Hitta våra egna former för helhetstänket, vad passar oss?
Hur kan vi bedöma hur utvecklingen av vår verksamhet har fungerat i förhållande till målen…och hur tar vi den vidare?
Hur skaffar vi oss en översikt över hur vi arbetar med läroplanen?

Marie visade den ”mall” de har för sitt kvalitetsarbete på sina förskolor. En ”fem-kolumnare” för att följa upp arbetet med olika lärområden, kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen och ett sätt att följa upp att kvalitetsarbetet leder till en verksamhetsutveckling mot målen. Utvecklas mycket i boken!

De kallar det sin levande verksamhetsplan…

levande verksamhetsplan

Marie lyfte att man kan se på målen i läroplanen som en säck med vackert inslagna paket. Vissa paket öppnar vi ständigt och arbetar glatt och framgångsrikt med, men vilka paket blir lätt kvar djupt nere i säcken och kommer sällan upp och öppnas?

  • Är det ett område vi själva tycker är svårt? Har vi svårt att upptäcka barnens intresse för t ex naturvetenskap?
  • Visar barnen ingen nyfikenhet kring detta och i så fall varför?
  • Kan vi kanske glänta lite på paketet och väcka nyfikenhet?

Utifrån våra utvecklingsområden måste vi tillföra ny kunskap- det är där den vetenskapliga grunden kommer in. Idag finns mycket forskning om hjärnan, lärande och olika metoder och arbetsformer i förskolan. Använd! Vi ska låta vår verksamhetsidé vila på vetenskaplig grund och låta utvecklingsarbetet utmanas med hjälp av vetenskap, lägga teorin över praktiken så att vi kan förstå den på nya sätt!

När vi dokumenterar effekterna av vårt arbete och gör det under en längre tid börjar vi närma oss beprövad erfarenhet. Om vi granskar den och delar den med andra genom kollegialt lärande internt och externt så uppfylls kriterierna för beprövad erfarenhet.

Marie avslutade med att påminna om att förändring skaver. Visst skaver det lite att byta skal, men det är det enda sättet att kunna växa.

  • Var modiga att möta andra och lära tillsammans
  • Ifrågasätt tillsammans det förgivettagna och fundera över varför ni gör som ni gör…
  • Fundera på om det som ”sitter i väggarna” har stöd i vetenskapliga teorier och vårt uppdrag utifrån läroplanen

Likvärdig kvalitet handlar inte om att alla gör på samma sätt. Det handlar om att ha en bred undervisningsrepertoar, en stor verktygslåda med många verktyg och att kunna använda rätt verktyg i rätt sammanhang.
Hur vi organiserar utrymmen, material och situationer har stor betydelse, liksom hur vi organiserar verksamheten så att barnens erfarenhetsvärld kan göras synlig
(Marie Eriksson, 2015)

 

 

#SETT2016 Viktiga platser för viktiga barn

Årets SETT-mässa i Kista hade tre huvudteman, förutom IT-baserad undervisning: inkludering, vetenskaplig grund och förskolan. Jag lyssnade på föreläsningar inom alla tre områdena, och en av de kring förskolan var väldigt inspirerande:

el vikt

Viktiga platser för viktiga barn, med Emma Lewis, förstelärare i förskolorna i Helsingborg. Emma gör något viktigt, hon kopplar ihop lärandet med konsten. Hon är inte rädd för att använda digital teknik även med de allra yngsta barnen för att förstärka deras upplevelser och lärande. Ett motto Emma verkar ha är Våga språnget, vinn världen!
Jag har tidigare lyssnat på Emma när hon berättade om hur hon tillsammans med sina ettåringar upptäcker att ljud är rörelse och hur de utforskar sina viktiga platser. Detta var även temat på SETT.

På hennes förskola (St Jörgens förskolor i Helsingborg) är det vanligast att man arbetar med ett gemensamt längre tema, som på de olika avdelningarna gestaltas i olika projekt, ofta utgår de från en bok. När Emma berättar nämner hon ofta ordet erbjudanden. Barnen ges olika erbjudanden, tex ute, inne och mellan. Man arbetar med fasta och rörliga pedagoger och man arbetar mycket med att designa lärmiljöer där barnen kan upptäcka och lära mycket. Emma talar om att fånga glöden som redan finns hos barnens frågor och intressen och om att skapa delaktighet, iscensätta, ge tillbaka och reflektera. Vid uppstarter gör man en inventering av tänkbara möten, lärmiljöer och erbjudanden.

Det började med en uppgift hem till föräldrarna:
uppstart emma lewisBarnens bilder används sedan vid projektstarten, de låg utlagda på golvet i ett rum som var förberett för barnen, de fick titta på bilderna och valde naturligtvis ut sin egen bild. Bilderna följde med i projektet, sattes upp på väggen, projicerades och användes på många olika sätt. Uppgiften utvidgades till att bli filmer av barnens väg till förskolan, barnen fastnade för ljud och så blev projektet ett ljud-projekt, där barn fick utforska ljud, bland annat genom att Emma ordnat stora högtalare där pärlor och vattenkaskader ”studsade” när ljud spelades. Då fick barnen upplevelser och kopplingar till att ljud är rörelse, viktiga naturvetenskapliga grundkunskaper.
lewisPå förskolorna arbetar de med Lillmöten, med 4-5 barn och en nyfiken pedagog. I denna grupp vågar varje barn ta plats och pedagogen kan fånga upp tankar att utgå från i temat vidare.

 

Om digitala hjälpmedel sa Emma att de visar sådant hon inte sett innan, det blir ett sätt att upptäcka barnens sätt att kommunicera med varandra, materialet och lärmiljön. Det möjliggör att skapa delaktighet, farmor och farfar kan vara med på resan till barnens viktiga platser.
– Se utanför förskolan, sök samarbete, se möjligheter!

Emma avslutade med ett välkänt citat från Reggio Emilia:

kreativa

Det känns spännande att just Barns relationer till platser är vårt övergripande tema för förskolorna i Höör nästa läsår, pedagogerna håller på med inventering och förberedelser, inte minst genom att själva fundera på vilka relationer de har till olika platser och vilka som är deras viktiga platser. Kommer att synas här på bloggen!

fb platser1platser 2

En del av inventeringen görs på mindre konventionella men ack så viktiga platser:

platser toa

Kvalitet och måluppfyllelse i förskolan

Skolinspektionen håller på med en treårig granskning av förskolors kvalitet och måluppfyllelse. I mars kom den första delrapporten ”Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015-2017” och här kommer en minisammanfattning av vad man sett:

  • Föräldrar är till mycket stor del nöjda med sitt barns förskola. Barnen är trygga i förskolan och blir bemötta med respekt och lyhördhet, deras föräldrar får den information de behöver från personalen. En femtedel har invändningar mot personaltätheten och antalet barn på barnens förskolor.
  • På en femtedel av de besökta förskolorna framkom att personalen inte hade möjlighet eller förmåga att ge barnen den uppmärksamhet och uppsikt de behöver. Antalet vuxna i förhållande till antalet barn förefaller ha större betydelse än gruppstorleken i sig för barnens möjlighet till trygghet och välmående i förskolan.
  • Man behöver arbeta vidare med att implementera undervisningsbegreppet i förskolan. Lärande, lekfullhet och dialog är centrala begrepp för förskolepersonal, men många är försiktiga med att använda begreppet undervisning. Detta är problematiskt då det är tydligt i läroplansuppdraget. Detta kommer man att studera noggrannare.
  • Det finns risk att vardagliga situationer inte används som tillfällen för lärande för barnen. I hälften av de förskolor som observerats användes inte vardagssituationer som till exempel på- och avklädning vid utevistelser som pedagogiska situationer. Där detta skedde fick barnen möjlighet att träna såväl självständighet, språk och begreppsbildning, kommunikation och matematik.
  • Två tredjedelar av landets kommuner har ingen socioekonomisk modell för resursfördelning. Ibland är inte heller kvalitetsarbetet ihopkopplat med fördelningen av resurser.
  • Förskolans uppdrag är brett och det upplevs som svårt att definiera vad som är resultat i förskolan.
  • Flera kommuner har inte bra rutiner för tillsynen av fristående förskolor.

Vad kan vi ta till oss och använda i vårt arbete av detta?