Författararkiv: sarabruun

Höör tar täten – samarbete med kommuner i Skåne

Skrivet den av

Tidigare i år togs det beslut i riksdagen kring förändringar i LGR 11 där begreppet digital kompetens förtydligas. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik och det går inte längre att säga att man som lärare inte vill arbeta med digitala verktyg. Förändringar i LGR 11 görs i kapitel 1 och 2 och gäller därmed alla lärare och inte endast de ämne som får en förändring i kursplanen.  Den största förändringen står troligen ni lärare som undervisar i matte och teknik inför. Där skrivs tex programmering in i kursplanen.  

För oss små kommuner är det inte enkelt att få till bra fortbildning med kvalitet. Vi i Höör är därför glada över att vi inlett ett samarbete med Hörby och Östra Göinge,

Under höstterminen 2017 har vi anlitat Camilla Askebäck Diaz för att leda vår utbildningssatsning för lärare 7-9 med inriktning ma/no/teknik.

Camilla är matematik och NO-lärare på högstadiet samt förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. Vid sidan om sin lärarroll håller Camilla i föreläsningar och workshops kring IKT-verktyg, undervisning och iPads. Under förlaget Natur & Kultur Läromedel har Camilla även gett ut boken ”Surfplatta i undervisningen”. 2016 tilldelades Camilla priset Årets Lärare av Handelskammaren. 

Utbildningen med Camilla startar den 11 augusti. Denna första träff är allmän och riktar sig till all personal år F- 9 i Höör. Hörby och Östra Göinge har inte börjat då och löser första träffen i sina kommuner. 

Digital kompetens – vad innebär det?

F-6 (alla undervisande lärare plus fritidspersonal ) träffas på Älvkullen kl 9-11.30

7-9 (alla undervisande lärare) träffas på Älvkullen kl 13-15.30

Under terminen kommer det sedan vara 4 träffar totalt, varav 3 är med Camilla. Dessa träffar riktar sig endast till dig som undervisar i ma/no/teknik årskurs 7-9. Under dessa träffar kommer även lärare från Hörby och Östra Göinge delta. Lokal bestäms senare. 

Utbildningen kommer bland annat ge dig grundläggande kunskaper om programmering och hur detta kan integreras i matteundervisningen.

Ma/NO/TK

Träff 1 7 september 15.00-17.00   Camilla

Träff 2 12 oktober 15.00- 17.00   Björn & Sara

Träff 3  9 november 15.00- 17.00  Camilla

Träff 4  7 december  15.00 -17.00   Camilla

(Med reservation för ändringar)

Övriga lärares utbildning kommer varje kommun lösa på hemmaplan. Om du undervisar i år F-6 och känner att du även vill delta på utbildningen med Camilla så kontakta din rektor och kom överens om hur du ska göra. Därefter kontaktar rektor Sara (sara.bruun@hoor.se) och kollar om plats finns. Det finns endast ett fåtal platser för F-6, så först till kvarn.

Glad sommar önskar utvecklingsavdelningen i Höör

Björn, Christel och Sara 

Formativ och summativ bedömning med hjälp av Vklass

Ny skribent på Skolutvecklingsbloggen är Sara Bruun. Sara arbetar som engelsklärare på Ringsjöskolan. Hon har även 30 procent av sin tjänst som IKT-pedagog. Sara har arbetat som språklärare i ca 20 år och senast arbetade hon på Furutorpskolan i Vinslöv. Sara är även författare till boken Digitala arbetssätt i klassrummet -att våga ta språnget. Under hösten släpps uppföljaren Klassrummet möter världen – autentiskt, tematiskt och digitalt. 

Formativ och summativ bedömning med hjälp av Vklass

Att arbeta med olika lärplattformar kräver ett visst mått av tålamod! Jag har arbetat med några olika, till exempel Schoolsoft och Infomentor. Än så länge har jag inte hittat den ”perfekta” lärplattformen utan alla har både fördelar och nackdelar. Så även Vklass. Många verkar anse att nackdelarna med Vklass överväger, men jag håller faktiskt inte med. Jag menar att lärplattformen är flexibel och har en hel del godbitar som övriga inte har. Sedan har den absolut utvecklingsmöjligheter och det är inte helt logiskt att hitta i den.

Steg 1 när du kritiserar en lärplattform är att fundera över om det verkligen är lärplattformens ”fel” eller om det är i rutiner och i organisationen det finns brister. Vklass kan ju inte hjälpa att vårdnadshavare till elever från tex andra kommuner inte skickat in Elevkort, vilket leder till att eleverna inte finns registrerade i Vklass, vilket leder till att varken elev eller vårdnadshavare har inloggningsuppgifter, vilket leder till frustration hos alla parter. Här är det rutiner på egna skolan som måste ses över.

I denna text ska jag fokusera på möjligheterna i Vklass. En stor fördel med lärplattformen, som jag ser det, är möjligheten till formativ bedömning. Vikten av att arbeta formativt och hela tiden ge eleverna återkoppling kan inte nog poängteras. Forskning visar att de elever som endast får ”betyg” utskrivet på en uppgift och elever som får både ”betyg” och kommentar utskrivna på sina enskilda uppgifter presterar sämre när det gäller att ta till sig feedback och arbeta om sina uppgifter. (William, 2015) De elever som utvecklas bäst är de elever som får feedback löpande under uppbyggnaden av ett arbete eller en text. Jag menar att du behöver skilja på feedback och bedömning, vilket jag gör på olika sätt. Feedback ger jag gärna muntligt och digitalt och gärna via Google classroom eller Showbie. Hur jag gör är det blir ett annat blogginlägg. Bedömning gör jag löpande i min lärplattform.

I Vklass finns det olika sätt att arbeta med bedömning. Den summativa bedömningen görs i det som kallas för kunskapskravsmatris. Där kan du sammanfatta bedömningen du gjort under terminen och fylla i rött, gult eller grönt på de olika kunskapskraven. Om jag har förstått det rätt har Höör tagit beslut om att rött betyder att eleven inte når kunskapskraven för E, gult betyder att eleven har nått kunskapskraven för betygssteget just denna termin och grönt betyder att eleven klarat kunskapskraven i slutet av år tre, sex och nio. (Kannan s. 24)

För formativ bedömning kan du i Vklass använda dig av matriser löpande under terminen. Jag kallar det för bedömningsmatris och ska alltså inte förväxlas med kunskapskravsmatrisen.

När du skapar din pedagogiska planering i Vklass, är klar och har sparat den kan du i flikarna ovanför välja MATRIS. Här kommer nu det fiffiga! Du kan välja om du vill skapa en helt egen matris, kopiera en matris som du redan skapat eller låna en matris som någon annan skapat. Det jag har gjort är att jag har delat upp kunskapskraven i engelska i tala, lyssna, läsa, skriva och realia, vilket jag gjort genom att gå in i delade matriser.  Precis under sökfältet för matrisbanken finns Skolverkets matriser. Jag söker på engelska och där väljer jag kunskapskraven för år 9. Jag väljer att kopiera den matrisen. I kopieringsläget kan du lägga till och ta bort både text, kolumner och rutor, vilket skapar en väldigt flexibel matris. Du sparar sedan din matris och den hamnar under Mina matriser där du kan återanvända den så mycket du vill. Du kan också i Matrisbanken söka på delade matriser som andra har skapat.Det gör att jag kan koppla ett specifikt kunskapskrav till just den pedagogiska planering som jag arbetar med nu. OBS: Granska det du lånar. Det ligger en hel del riktigt dåliga matriser där användare har ”hittat” på egna kunskapskrav och beömningar. Hitta på eget är inte ok. Det är Skolverkets kunskapskrav som vi ska bedöma eleverna utifrån och inga hemmabyggen.

I engelska sitter Skolverkets kunskapskrav för tex läsa och höra ihop. Jag tycker att det blir svårt synliggöra kunskapsnivån då eleverna ofta presterar på olika nivåer avseende detta. Samma gäller tala och skriva. Det är inte ovanligt att en elev kan prestera med A-kvaliteér när det gäller tal, men knappt kan skriva så att en engelsktalande person förstår. Denna funktion sparar mycket tid, då ni i ämneslaget kan dela upp arbetet och skapa matriser och pedagogiska planeringar som sedan finns tillgängliga för er alla att låna och använda. Så här ser en del av mina matriser i engelska ut. De ligger tillgängliga för alla som använder Vklass att söka på.

ska%cc%88rmavbild-2016-09-14-kl-10-41-00

Nackdelen är att jag inte kan koppla tex två matriser under varandra till den pedagoiska planeringen utan behöver kopiera och klistra ihop en ny delad matris med de kunskapskrav du vill ha med. När vi arbetar med ett tema vill jag ju kunna koppla flera olika kunskapskrav till planeringen och det går inte utan att jag gör en ny via kopieringsfunktionen. När du väl har gjort en sådan så finns den ju kvar. Hjälps åt i ämneslaget och dela upp jobbet!

När hela arbetsområdet är klart brukar jag gå in och ”resultatrapportera”. Detta avsätter jag tid för och gör löpande under hela terminen så att elever och vårdnadshavare hela tiden ska kunna följa elevens kunskapsutveckling. Det får absolut inte vara någon överraskning för eleven vilket betyg den får till jul eller sommaren.  Det kan se ut så här: ska%cc%88rmavbild-2016-09-14-kl-11-06-45

Jag fyller i vilken kunskapsnivå eleven har presterat på och viktigast av allt: jag skriver kommentar till eleven om vad hen behöver tänka på och utveckla till nästa gång. Då eleven löpande under arbetsområdet redan har fått feedback behöver kommentaren endast vara sammanfattande och absolut ingen uppsats. Kom ihåg att du måste klicka på registrera resultat för att det ska sparas.

Om du arbetar så löpande under terminen sparas allt du gör i Vklass och du får en tydlig sammanställning av det dokumenterat. Det är inte helt logiskt att hitta denna sammanställning men så här gör du:

1. Klicka på Mina ämnen
2. Klicka på den Klass du vill titta på
3. OVANFÖR  rutorna med Info, resultat etc.. Klicka på ELEVER
4. Välj elev och klicka på HANTERA Resultat / närvaro

5. Välj vilket ämne du vill titta på.
6. Klicka på MÅL/BEDÖMNING för att hitta en översikt av dina bedömningsmatriser.
7. Klicka på PROV/LÄXOR för att hitta provresultat och de läxor ni haft.

Här har jag gjort ett test för att alla funktioner ska synas.

Sammanställningen ser då ut så här:

ska%cc%88rmavbild-2016-09-14-kl-11-22-24

ska%cc%88rmavbild-2016-09-14-kl-11-23-03

Det jag anser att vi behöver ta en fördjupad diskussion kring i Höör är hur färgerna i matriserna ska användas. När du använder bedömningsmatrisen kan du endast markera vitt eller grönt och i kunskapskravsmatrisen kan du markera rött, gult eller grönt. För mig som vill använda matriserna löpande under terminen blir det konstigt att det i den summativa kunskapskravsmatrisen plötsligt är gult. Är det tydligt för eleven att det betyder att jag har nått upp till kunskapskravet? Om du dessutom når högre markerar Vklass automatiskt steget under tex E på grönt. Då har vi ytterligare en färgförvirring. Kan grönt då plötsligt betyda att jag har klarat kunskapskravet för år 9?

Personligen skulle jag tycka att följande blev tydligare:

Vi använder bedömningsmatriserna med formativ text löpande under terminen och i Kunskapskravsmatrisen görs ändringen:

  1. Rött : jag har inte klarat kunskapskravet för E.
  2. Gult : jag är PÅ VÄG att klara kunskapskravet för E eller högre
  3. Grönt: jag har klarat kunskapskravet för E DENNA TERMIN .

Jag menar att det blir tydligare för eleven att se sin utveckling framförallt för de elever som är på väg mot C och A, men som hamnar på D och B. De kan då se vilka kunskapskrav som är övervägande och vilka som är på väg. Observera här att du måste poängtera för eleven att det INTE är fråga om en kvantitativ bedömning där eleven kan räkna antalet kunskapskrav som är gröna för att få ett D eller B. Här måste vi vara tydliga med att olika kunskapskrav väger olika tungt beroende på hur tydligt de är framskrivna i ämnets syftestext. Bilden nedan är tagen ur Schoolsoft där indelningen i engelska var 9 olika kunskskapskrav i den summativa bedömningen. Om jag endast tittar visuellt på denna bild ser det ut som om 5 kunskapskrav är gröna på C-nivå och därmed borde eleven få D i betyg… eller? Nej, så kan man inte tänka. Dessa krav som är ifyllda väger inte alls så tungt som läsa, tala, lyssna och skriva vilka inte är uppnådda alls. Alltså har eleven uppnått E i betyg trots att det rent visuellt och kvantitativt ser ut som om det är övervägande delen.

b-o-d

Jag vill poängtera att detta endast är mina tankar och reflektioner och att jag absolut inte gör anspråk på att ha facit! Utom när det gäller sista stycket kring D och B – det är inte mycket att tolka utan det är så det är bestämt från Skolverket!

Hur tänker du kring användandet av matriser ? Tycker du jag har helt fel och varför då i så fall? Eller håller du med? Kommentera gärna i bloggen ! Eller maila om du vill: sara.bruun@hoor.se

/ Sara