Nya talsyntesfunktioner i iOS 10

Skrivet den av

Apple har nyligen släppt iOS 10 (nytt operativsystem) till lärplattorna. Där finns flera nya funktioner men här blir det fokus på förbättringarna av talsyntesen.

Nya röster
Tidigare fanns Alva men nu har även rösterna Klara och Oskar kommit med hög kvalitet. För att ladda ner rösterna så klicka på Inställningar -> Allmänt -> Hjälpmedel -> Tal Röster -> Svenska

Skriveko
Nu kan du även få texten uppläst medan du skriver precis som i apparna NE författa och IntoWords. Du aktiverar funktionen genom att gå in i Inställningar -> Allmänt -> Hjälpmedel -> Tal – > Tal vid skrift. Aktivera Läs upp ord i den menyn.

Formativ och summativ bedömning med hjälp av Vklass

Ny skribent på Skolutvecklingsbloggen är Sara Bruun. Sara arbetar som engelsklärare på Ringsjöskolan. Hon har även 30 procent av sin tjänst som IKT-pedagog. Sara har arbetat som språklärare i ca 20 år och senast arbetade hon på Furutorpskolan i Vinslöv. Sara är även författare till boken Digitala arbetssätt i klassrummet -att våga ta språnget. Under hösten släpps uppföljaren Klassrummet möter världen – autentiskt, tematiskt och digitalt. 

Formativ och summativ bedömning med hjälp av Vklass

Att arbeta med olika lärplattformar kräver ett visst mått av tålamod! Jag har arbetat med några olika, till exempel Schoolsoft och Infomentor. Än så länge har jag inte hittat den ”perfekta” lärplattformen utan alla har både fördelar och nackdelar. Så även Vklass. Många verkar anse att nackdelarna med Vklass överväger, men jag håller faktiskt inte med. Jag menar att lärplattformen är flexibel och har en hel del godbitar som övriga inte har. Sedan har den absolut utvecklingsmöjligheter och det är inte helt logiskt att hitta i den.

Steg 1 när du kritiserar en lärplattform är att fundera över om det verkligen är lärplattformens ”fel” eller om det är i rutiner och i organisationen det finns brister. Vklass kan ju inte hjälpa att vårdnadshavare till elever från tex andra kommuner inte skickat in Elevkort, vilket leder till att eleverna inte finns registrerade i Vklass, vilket leder till att varken elev eller vårdnadshavare har inloggningsuppgifter, vilket leder till frustration hos alla parter. Här är det rutiner på egna skolan som måste ses över.

I denna text ska jag fokusera på möjligheterna i Vklass. En stor fördel med lärplattformen, som jag ser det, är möjligheten till formativ bedömning. Vikten av att arbeta formativt och hela tiden ge eleverna återkoppling kan inte nog poängteras. Forskning visar att de elever som endast får ”betyg” utskrivet på en uppgift och elever som får både ”betyg” och kommentar utskrivna på sina enskilda uppgifter presterar sämre när det gäller att ta till sig feedback och arbeta om sina uppgifter. (William, 2015) De elever som utvecklas bäst är de elever som får feedback löpande under uppbyggnaden av ett arbete eller en text. Jag menar att du behöver skilja på feedback och bedömning, vilket jag gör på olika sätt. Feedback ger jag gärna muntligt och digitalt och gärna via Google classroom eller Showbie. Hur jag gör är det blir ett annat blogginlägg. Bedömning gör jag löpande i min lärplattform.

I Vklass finns det olika sätt att arbeta med bedömning. Den summativa bedömningen görs i det som kallas för kunskapskravsmatris. Där kan du sammanfatta bedömningen du gjort under terminen och fylla i rött, gult eller grönt på de olika kunskapskraven. Om jag har förstått det rätt har Höör tagit beslut om att rött betyder att eleven inte når kunskapskraven för E, gult betyder att eleven har nått kunskapskraven för betygssteget just denna termin och grönt betyder att eleven klarat kunskapskraven i slutet av år tre, sex och nio. (Kannan s. 24)

För formativ bedömning kan du i Vklass använda dig av matriser löpande under terminen. Jag kallar det för bedömningsmatris och ska alltså inte förväxlas med kunskapskravsmatrisen.

När du skapar din pedagogiska planering i Vklass, är klar och har sparat den kan du i flikarna ovanför välja MATRIS. Här kommer nu det fiffiga! Du kan välja om du vill skapa en helt egen matris, kopiera en matris som du redan skapat eller låna en matris som någon annan skapat. Det jag har gjort är att jag har delat upp kunskapskraven i engelska i tala, lyssna, läsa, skriva och realia, vilket jag gjort genom att gå in i delade matriser.  Precis under sökfältet för matrisbanken finns Skolverkets matriser. Jag söker på engelska och där väljer jag kunskapskraven för år 9. Jag väljer att kopiera den matrisen. I kopieringsläget kan du lägga till och ta bort både text, kolumner och rutor, vilket skapar en väldigt flexibel matris. Du sparar sedan din matris och den hamnar under Mina matriser där du kan återanvända den så mycket du vill. Du kan också i Matrisbanken söka på delade matriser som andra har skapat.Det gör att jag kan koppla ett specifikt kunskapskrav till just den pedagogiska planering som jag arbetar med nu. OBS: Granska det du lånar. Det ligger en hel del riktigt dåliga matriser där användare har ”hittat” på egna kunskapskrav och beömningar. Hitta på eget är inte ok. Det är Skolverkets kunskapskrav som vi ska bedöma eleverna utifrån och inga hemmabyggen.

I engelska sitter Skolverkets kunskapskrav för tex läsa och höra ihop. Jag tycker att det blir svårt synliggöra kunskapsnivån då eleverna ofta presterar på olika nivåer avseende detta. Samma gäller tala och skriva. Det är inte ovanligt att en elev kan prestera med A-kvaliteér när det gäller tal, men knappt kan skriva så att en engelsktalande person förstår. Denna funktion sparar mycket tid, då ni i ämneslaget kan dela upp arbetet och skapa matriser och pedagogiska planeringar som sedan finns tillgängliga för er alla att låna och använda. Så här ser en del av mina matriser i engelska ut. De ligger tillgängliga för alla som använder Vklass att söka på.

ska%cc%88rmavbild-2016-09-14-kl-10-41-00

Nackdelen är att jag inte kan koppla tex två matriser under varandra till den pedagoiska planeringen utan behöver kopiera och klistra ihop en ny delad matris med de kunskapskrav du vill ha med. När vi arbetar med ett tema vill jag ju kunna koppla flera olika kunskapskrav till planeringen och det går inte utan att jag gör en ny via kopieringsfunktionen. När du väl har gjort en sådan så finns den ju kvar. Hjälps åt i ämneslaget och dela upp jobbet!

När hela arbetsområdet är klart brukar jag gå in och ”resultatrapportera”. Detta avsätter jag tid för och gör löpande under hela terminen så att elever och vårdnadshavare hela tiden ska kunna följa elevens kunskapsutveckling. Det får absolut inte vara någon överraskning för eleven vilket betyg den får till jul eller sommaren.  Det kan se ut så här: ska%cc%88rmavbild-2016-09-14-kl-11-06-45

Jag fyller i vilken kunskapsnivå eleven har presterat på och viktigast av allt: jag skriver kommentar till eleven om vad hen behöver tänka på och utveckla till nästa gång. Då eleven löpande under arbetsområdet redan har fått feedback behöver kommentaren endast vara sammanfattande och absolut ingen uppsats. Kom ihåg att du måste klicka på registrera resultat för att det ska sparas.

Om du arbetar så löpande under terminen sparas allt du gör i Vklass och du får en tydlig sammanställning av det dokumenterat. Det är inte helt logiskt att hitta denna sammanställning men så här gör du:

1. Klicka på Mina ämnen
2. Klicka på den Klass du vill titta på
3. OVANFÖR  rutorna med Info, resultat etc.. Klicka på ELEVER
4. Välj elev och klicka på HANTERA Resultat / närvaro

5. Välj vilket ämne du vill titta på.
6. Klicka på MÅL/BEDÖMNING för att hitta en översikt av dina bedömningsmatriser.
7. Klicka på PROV/LÄXOR för att hitta provresultat och de läxor ni haft.

Här har jag gjort ett test för att alla funktioner ska synas.

Sammanställningen ser då ut så här:

ska%cc%88rmavbild-2016-09-14-kl-11-22-24

ska%cc%88rmavbild-2016-09-14-kl-11-23-03

Det jag anser att vi behöver ta en fördjupad diskussion kring i Höör är hur färgerna i matriserna ska användas. När du använder bedömningsmatrisen kan du endast markera vitt eller grönt och i kunskapskravsmatrisen kan du markera rött, gult eller grönt. För mig som vill använda matriserna löpande under terminen blir det konstigt att det i den summativa kunskapskravsmatrisen plötsligt är gult. Är det tydligt för eleven att det betyder att jag har nått upp till kunskapskravet? Om du dessutom når högre markerar Vklass automatiskt steget under tex E på grönt. Då har vi ytterligare en färgförvirring. Kan grönt då plötsligt betyda att jag har klarat kunskapskravet för år 9?

Personligen skulle jag tycka att följande blev tydligare:

Vi använder bedömningsmatriserna med formativ text löpande under terminen och i Kunskapskravsmatrisen görs ändringen:

  1. Rött : jag har inte klarat kunskapskravet för E.
  2. Gult : jag är PÅ VÄG att klara kunskapskravet för E eller högre
  3. Grönt: jag har klarat kunskapskravet för E DENNA TERMIN .

Jag menar att det blir tydligare för eleven att se sin utveckling framförallt för de elever som är på väg mot C och A, men som hamnar på D och B. De kan då se vilka kunskapskrav som är övervägande och vilka som är på väg. Observera här att du måste poängtera för eleven att det INTE är fråga om en kvantitativ bedömning där eleven kan räkna antalet kunskapskrav som är gröna för att få ett D eller B. Här måste vi vara tydliga med att olika kunskapskrav väger olika tungt beroende på hur tydligt de är framskrivna i ämnets syftestext. Bilden nedan är tagen ur Schoolsoft där indelningen i engelska var 9 olika kunskskapskrav i den summativa bedömningen. Om jag endast tittar visuellt på denna bild ser det ut som om 5 kunskapskrav är gröna på C-nivå och därmed borde eleven få D i betyg… eller? Nej, så kan man inte tänka. Dessa krav som är ifyllda väger inte alls så tungt som läsa, tala, lyssna och skriva vilka inte är uppnådda alls. Alltså har eleven uppnått E i betyg trots att det rent visuellt och kvantitativt ser ut som om det är övervägande delen.

b-o-d

Jag vill poängtera att detta endast är mina tankar och reflektioner och att jag absolut inte gör anspråk på att ha facit! Utom när det gäller sista stycket kring D och B – det är inte mycket att tolka utan det är så det är bestämt från Skolverket!

Hur tänker du kring användandet av matriser ? Tycker du jag har helt fel och varför då i så fall? Eller håller du med? Kommentera gärna i bloggen ! Eller maila om du vill: sara.bruun@hoor.se

/ Sara

#SETT2016 Spela skolan – spelmekaniska principer i praktiken

En av de bästa föreläsningarna jag hörde på SETT2016 i Kista 26-28 april var en som handlade om att spelifiera undervisningen. Pål Luthman är lärare och IKT-pedagog på ISS-gymnasiet i Stockholm, han undervisar i svenska och svenska som andraspråk. Han utgick från några spelmekaniska begrepp när han förklarade både varför och hur man kunde arbeta med spelifiering i sin undervisning. Du kan se en presentation här.

Vi är säkert många som upptäckt den positiva effekten av spelifiering (gamification), våra svarta armband som räknar steg och aktiviteter, som burrar när vi når våra mål och apparna som hör till och hjälper med pepp och motivation när vi vill hålla oss i form. I appen Zoombies, run blir du jagad av zoombies och genom att välja olika rutter samlar du föremål.

zoombie2zoombies run

Dataspel är i sig motiverande och många barn och ungdomar tillbringar mycket tid med dem och upplever dem som lustfyllda och intressanta, så vad kan vi lära oss där?

Kartor – när är undervisningen visuellt överblickbar, när är målen tydligt utsatta och vägen dit synlig?

svampbanan

Kartans syfte är att

  • orientera spelaren
  • upplysa om var (i relation till målet) man befinner sig
  • visa eventuella hinder eller problem på vägen
  • visa vilka vägar man kan ta för att nå ett givet mål
    Läs Påls blogginlägg om kartor på Pedagog Stockholm.

Nivåer – levla elevernas förmågor!
Nivåer eller levels visar hur erfaren du är, en högre level betyder att du har större förmågor och varit mer om mer. Kopplat till aktivitet, inte medfödd smarthet eller så.  Blogginlägg om nivåer

Poäng och poängsystem Poäng är inte definitiva utan en mätare på hur väl man klarat en uppgift. I spel finns ofta tre olika typer av poäng; vanliga poäng som visar hur framgångsrik jag varit i spelet, erfarenhetspoäng som bygger på min level och bidrar till att låsa upp nya förmågor, och så karmapoäng som visar hur goda eller onda dina handlingar varit, dessa poäng avgör hur dina motspelare bemöter dig.   Blogginlägg om poäng

Trofeer – trofeer är unika och åtråvärda, fås när man kämpat hårt och uppnått något svårt. Kan det vara värt en trofé att komma till skolan varje dag eller att delta i idrotten? Blogginlägg om troféer och achievements.

Pål nämnde Jane McGonigal, hon har skrivit böcker om spelifiering och det finns (minst) två mycket intressanta TED-talks med henne
Gaming can make a better game
The game that can give you 10 extra years of life

jane

Jane är game designer, hon säger att Reality is broken, och att vi måste laga verkligheten så att den blir mer spellik. Hon säger också att vi med olika spelstrategier kan bli Superbetter…

Det här är något jag blir väldigt intresserad av och vill genast veta mer om… kan man levla sitt liv med olika spelstrategier? Jag har en kompis från ungdomsåren, Jonas Linderoth, han är forskare om spels effekter, ska även följa honom lite och höra vad han säger om dataspels effekter, vet bara att han anser att brädspel är bättre. Återkommer om detta!

I skolan lyckas pojkar sämre resultatmässigt…kan spelifiering vara ett sätt att motivera dem och levla deras resultat?

Avslutningsvis vill jag dela en liten film jag hittat på nätet, och några ord om livet…

life game

games

#SETT2016 Spela och lek med matematik- matteklubben

Ett av passen på SETT handlade om matteklubben – ett ”all inclusive-koncept” för förskola, fritidshemmet, låg- och mellanstadiet. Man köper en utbildning för personalen under två timmar och får sedan behålla en stor plastlåda packad med handledning och allt material man behöver för en massa olika matematiska aktiviteter – bara att plocka fram.

Positivt med detta är att det som är enkelt blir av, att man slipper plocka ihop material själv och att alla får samma start. Negativt är väl att det kostar pengar, tar lite tid och att det inte utgår från de situationer man befinner sig i. Kan bli något mekaniskt och att man kanske inte tänker till kring kopplingar till läroplanen.  Värt att testa!

matteklubben 1 matteklubben 2

 

 

#SETT2016 Elever med skolfrånvaro

Psykolog Peter Friberg, Magelungen, föreläste på SETT om skolans arbete med elever som har hög skolfrånvaro och han inledde med att prata om hur man arbetar för att främja närvaro, sund start!

  • Tidig upptäckt är a och o och sedan tydliga rutiner för vad alla ska göra när en frånvaro uppmärksammats (två veckor är en gräns)
  • Ett telefonsamtal från skolan där man talar om att eleven är saknad i skolan betyder väldigt mycket. Kan vi hjälpa till med något? är en magisk fråga.
  • En elevhälsa på skolan som hjälper de vuxna att anpassa undervisningen efter allas behov
  • Arbeta för goda relationer mellan lärare och elever
  • Förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter

Det är viktigt med en bra pedagogisk utredning i botten. Många elever med hög frånvaro har NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och frånvaron kan vara en signal om att anpassningar inte är tillräckliga i skolan.

Det är livsfarligt att misslyckas i skolan, det visade den enorma sociala studien 2010 med all tydlighet, kan leda till utanförskap, missbruk, kriminalitet. Alla andra riskfaktorer bleknar jämfört med att lyckas i skolan…och då måste man ju ges möjligheter att vara där.

Peter resonerade kring att vi inte har någon gemensam definition på vad som är hög skolfrånvaro. En kartläggning görs nu av Skolverket. frånvaron blir mest synlig i åk 7-9 och den är vanligare i storstäder än i övriga orter.

Skolan är viktig, 13% av eleverna varje år går ut åk 9 utan tillräckliga betyg för att kunna gå vidare i gymnasieskolan. Kostar eleven och familjen stort lidande, och samhället stora ekonomiska summor (200 miljarder kr varje år), detta finns beskrivet i boken Hemmasittare och vägen tillbaka, som Peter är en av författarna till.

hemmasittare-300

Läs mycket mer i presentationen Hemmasittare SETT, bland annat tidiga tecken…men också bra frågor att använda när vi tillsammans med hemmet kartlägger skolsituationen och agendor för lilla och stora orosmötet.

tidiga tecken

Klicka här för Tips och checklistor för dig som arbetar med hemmasittare 2015 (2)

Tänk att alla elever vill lyckas i skolan, frånvaro är tecken på att vi inte hittat formerna än.  Tänk också att alla åtgärder är bättre än inga alls, vi kan aldrig påverka diagnoser eller hela beteenden, men genom att kartlägga väl och ha beredskap kan vi göra stor skillnad i skolan.

I Höörs kommun har vi en handlingsplan och konsekvenstrappa för hög skolfrånvaro. Den hittar du här på hemsidan.