Digitaliseringskick-off!

Skrivet den av

Höörs stora satsning på digital fortbildning för all personal inom grundskolan rivstartade med en föreläsning av Camilla Askebäck Diaz. Camilla är förstelärare i Stockholm, har lång erfarenhet av att arbeta med digitala verktyg och föreläser mycket runtom i Sverige.

Skånskan var även där och gjorde en artikel.

Den reviderade läroplanen

Hon inledde med att prata om den reviderade läroplanen som börjar gälla den 1 juli 2018. Några saker hon sa var:

  • Ändringarna i skrivningarna gör att det handlar om att istället för att tänka kring digitaliseringen är det nu viktigt att göra saker med verktygen för att uppnå målen.
  • Det är allas ansvar eftersom det ändras i kapitel ett och två. Programmering är endast en liten del av ändringarna.
  • Det är okej att tycka det är svårt och jobbigt. Våga ta hjälp av kollegor och IKT-pedagoger och se eleverna som en resurs. Svårigheterna måste lyftas och diskussionen ska handla om vilka lösningar vi har för att göra något åt det.
  • Viktigaste nyckeln för att lyckas är att dela med sig och lär av varandra.

EU har definierat digital kompetens i fem rubriker varav Skolverket har använt fyra av dem i deras kommentarmaterial ”Få syn på digitaliseringen”.

Integrera tekniken i pedagogiken

Camilla pratade vidare om vikten av att kombinera Vad & Hur. ”Förr” var det ämnesinnehåll och pedagogik som man lärde sig på lärarhögskolan som skulle förmedlas till eleverna. Idag finns det teknik som måste integreras med det i en kontext som gynnar elevernas lärande.

Framgångsfaktorer i Stockholms skolor

2016 kom en rapport om vad som varit lyckosamt i Stockholms skolor för en lyckad digitalisering. Det var:

  • Vision och riktning
  • Plan för utveckling och uppföljning
  • Delakultur och strukturerad kunskapsdelning

Vi fick ge förslag på hur vi skapa en delakultur och ni kom fram till följande under förmiddagen och eftermiddagen.

 

Drivkrafter för lärande

  • Socialt lärande
  • Berättande
  • Spel
  • Simulering och visualisering

Socialt lärande

  • Padlet där eleverna visar upp sin planering och länkar till sina arbeten.

Digitalt berättande

  • Canva
  • Morfo (app)
  • PicCollage
    PicCollage for kids är reklamfri och
  • Comics Head (app för serier)
  • Voki
  • Pixton.com (serie)
  • My memo (app för ljudinspelning)
    På Chromebook finns Talk and comment i kommunen
  • Sock Puppet (app)

Spel

Hon gav exemplet med primtal. Vilka skillnader det blev om eleverna arbetade på ett papper eller i ett spel. Det finns flera spel online för att träna primtal vilket ni ser när ni googlar.

Elevresponssystem visar hon och låter oss testa. Det är aldrig ett spel utan eleverna vet varför hon gör det och syftet. Hon nämner Quizizz, Kahoot, Mentimeter och Socrative.
Läs mer om responsverktyg.

Visualisering

Övrigt

Camilla nämner flera andra saker, några att ha med i tankarna och några möjligheter.

  • Creative Commons som är en ideell organisation vars mål är att hjälpa de som skapar och vill dela med sig av sina verk (helt eller delvis). Creative Commons gör det möjligt genom ett system av licenser.
  • Webbstjärnan som är en årlig återkommande tävling där man kan arbeta publikt med en blogg för att utveckla sin egen och elevernas digitala kompetens. Man får en webbadress och tillgång till bra support.
  • Hennes sätt att arbete med en skolblogg som gör det enkelt för elever och lärare att följa arbetet och ta del av information och material.
  • Programmering och varför hon fortsätter med det.

#SETT2017 Glömstaskolan

I Huddinge kommun finns en långt ifrån helt vanlig grundskola, Glömstaskolan. På SETT i Kista i maj lyssnade jag och Björn på deras rektor Peter Bragner och några saker som fastnade var:

  • Spännande att starta en helt ny skola, där ingenting sitter i väggarna
  • Intressant att de listade allt som ”brukar finnas i skolor”: föräldramöten, veckobrev, klassindelningar…och att de sedan strök allt som inte gynnade lärandet. Kvar blev elever, lärare, möten kring innehållet i läroplanen.
  • Internet of things- fokus på makerkultur, IKT…
  • ”Allt det vi gör idag ska syfta till att eleverna ska vilja komma och lära imorgon med”
  • Motto: Vi vill varandra väl och gör varandra bra!
  • På Glömstaskolan (åk 1-6) bildar årskursen organisatoriskt nav, inga klasser
  • Lärgrupper består av 70-100 elever och 3-4 pedagoger samt fritids- och socialpedagoger
  • Schemat är sammanhållet och bygger på en ide om lärandet med färdighetsträning och tillämpning i olika team
  • Tjänster på skolan, nytt avtal och arbetsdelning
  • Allt jobb sker i samarbete
  • Utgår från likvärdighet genom olikhet
  • Tydliga kända och förutsägbara strukturer
  • Tydliga och kända kommunikationsvägar

Så här kan schemat se ut för en vecka

  • Den fysiska lärmiljön är väldigt annorlunda och designad för att möjliggöra och inte begränsa. Många skolor är byggda precis som sjukhus och fängelser, men inte Glömstaskolan. Här kan du se en film där skolan presenteras och man ser en del av lokalerna.
  • Möbleringen skapar många rum för olika delar av lärandet och gestaltar demokratiska värden.
  • Utemiljöerna kan användas i lärande och rörelse
  • Ljud och ljusmiljöer som är tydliga och lugna
  • Definierade områden som man är överens om
  • Arkitektur som eliminerar otrygga och osedda ytor (inga korridorer, skåphallar, slutna trapphus, toaletter i hörn etc)

Digital lärmiljö är idag en hygienfaktor på samma sätt som el eller rinnande vatten

  • Fungerar förstärkande av pedagogiken
  • Möjliggör lärande som inte kunde göras förut
  • Ökar möjlighet till individualisering
  • Kan och ska vara transparent
  • Förstärker formativa arbetssätt
  • Ska förstärka och fördjupa samtal och dialog
  • Möjliggör asynkront samarbete för elever och personal

Jag följer skolan på Instagram och får många nya ideer och tankar om hur man också kan göra skola och fritidshem. Spännande!

 

Christel Jansson

Hållbar utveckling för yngre barn – Klimatråttan

Skrivet den av

Vill presentera KLIMATRÅTTAN! www.klimatrattan.com. www.klimatrattan.se

Ett digitalt roligt lättsamt material om hållbar utveckling för yngre barn.

Klimatråttan

8 ”ostbitar”olika områden där barnen lär sig ta hand om deras miljö & natur. Under varje bit finns uppdrag, fakta, en sång, målarbild. Diplom när alla bitar gjorts.

Att små barn får en handlingskompetens är viktigt både för deras självkänsla men också ur ett globalt perspektiv. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av delaktighet och inflytande från eleverna.

Klimatråttan är mitt examensarbete i distanskursen ”Digitala pedagogiska läromedel” på Medieinstitutet jag gick ut nu i maj! Hoppas det ska komma till mycket nytta och nöje och sprida mycket glädje och inspiration! Vi kommer utveckla konceptet nu i höst. Detta är starten.

Vem är jag? Jag jobbar inom förskolan Höörs kommun, vikarie Segrande Liv F9 grundskola och är egen företagare UDAL Design – grafisk producent, dekormålare, Illustratör & producent läromedel.

/Ulrika Daleroth

Höör tar täten – samarbete med kommuner i Skåne

Skrivet den av

Tidigare i år togs det beslut i riksdagen kring förändringar i LGR 11 där begreppet digital kompetens förtydligas. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik och det går inte längre att säga att man som lärare inte vill arbeta med digitala verktyg. Förändringar i LGR 11 görs i kapitel 1 och 2 och gäller därmed alla lärare och inte endast de ämne som får en förändring i kursplanen.  Den största förändringen står troligen ni lärare som undervisar i matte och teknik inför. Där skrivs tex programmering in i kursplanen.  

För oss små kommuner är det inte enkelt att få till bra fortbildning med kvalitet. Vi i Höör är därför glada över att vi inlett ett samarbete med Hörby och Östra Göinge,

Under höstterminen 2017 har vi anlitat Camilla Askebäck Diaz för att leda vår utbildningssatsning för lärare 7-9 med inriktning ma/no/teknik.

Camilla är matematik och NO-lärare på högstadiet samt förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. Vid sidan om sin lärarroll håller Camilla i föreläsningar och workshops kring IKT-verktyg, undervisning och iPads. Under förlaget Natur & Kultur Läromedel har Camilla även gett ut boken ”Surfplatta i undervisningen”. 2016 tilldelades Camilla priset Årets Lärare av Handelskammaren. 

Utbildningen med Camilla startar den 11 augusti. Denna första träff är allmän och riktar sig till all personal år F- 9 i Höör. Hörby och Östra Göinge har inte börjat då och löser första träffen i sina kommuner. 

Digital kompetens – vad innebär det?

F-6 (alla undervisande lärare plus fritidspersonal ) träffas på Älvkullen kl 9-11.30

7-9 (alla undervisande lärare) träffas på Älvkullen kl 13-15.30

Under terminen kommer det sedan vara 4 träffar totalt, varav 3 är med Camilla. Dessa träffar riktar sig endast till dig som undervisar i ma/no/teknik årskurs 7-9. Under dessa träffar kommer även lärare från Hörby och Östra Göinge delta. Lokal bestäms senare. 

Utbildningen kommer bland annat ge dig grundläggande kunskaper om programmering och hur detta kan integreras i matteundervisningen.

Ma/NO/TK

Träff 1 7 september 15.00-17.00   Camilla

Träff 2 12 oktober 15.00- 17.00   Björn & Sara

Träff 3  9 november 15.00- 17.00  Camilla

Träff 4  7 december  15.00 -17.00   Camilla

(Med reservation för ändringar)

Övriga lärares utbildning kommer varje kommun lösa på hemmaplan. Om du undervisar i år F-6 och känner att du även vill delta på utbildningen med Camilla så kontakta din rektor och kom överens om hur du ska göra. Därefter kontaktar rektor Sara (sara.bruun@hoor.se) och kollar om plats finns. Det finns endast ett fåtal platser för F-6, så först till kvarn.

Glad sommar önskar utvecklingsavdelningen i Höör

Björn, Christel och Sara 

Matematikinspiration i förskolan i Höör våren 2017

Under våren har jag varit inbjuden till många förskoleavdelningar för att dela idéer och inspiration kring hur de kan lyfta matematiken i sina projekt. Det övergripande projektet är PLATSER och det finns verkligen många olika platser däöp r barnen och deras pedagoger lever och lär. Tåg, språket, hemmet, tryggheten, naturen… Bilden nedan har all sin inspiration från Lpfö98 rev2016, förskolans läroplan och jag har valt att ge inspiration utifrån de fem områdena läroplanen är indelad i.

Läge, riktning och form

En bok jag vill tipsa om heter Lekfull matematik i förskolan, den kom ut 2013 på Lärarförlaget och författaren Anna Kärre har gjort en mycket användbar bok, där läroplan, teorier om lärande och praktiska tips och inspirerande bilder bildar en helhet. Kanske den bästa inspirationsbok om matte i förskolan jag har läst…

 

 

 

 

 

Att arbeta med läge är både viktigt och roligt.
När jag har besökt de olika förskoleavdelningarna har jag lastat min stora väska med inspirations-saker. I den finns bland annat en liten ask med en räv, kudde och täcke i.  Den kommer från billighetsaffären TIGER och kostade några tior. Och där får man mycket samtal om lägesord för pengarna!

 

Längst ner på bilden ser du när den lilla räven ligger i asken. Den vilar så skönt på kudden och under täcket– eller hur? På ett av fotografierna ser du räven framför asken, på ett annat bakom, ytterligare ett har fångat den stackars räven under asken och ovanpå den. Även till höger och till vänster kommer vi in på.

 

 

 

 

 

Jag tycker att ni i förskolan arbetar väldigt medvetet och tydligt när det gäller många matematiska begrepp, särskilt när det gäller namn på geometriska figurer, det är självklart för oss att använda orden triangel, cirkel, kvadrat och rektangel men varför inte också parallellogram och romb?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om man arbetar med tåg som projekt eller tema kan man prata om och tillverka tågvagnar, kalla dem för ordningstalen, träna färg, form och storlek. Man kan leka tåg, sälja biljetter och sitta framför och bakom varandra på stolar i ett tåg…

Mönster

”Den som tittar noga hittar mönster på många håll. En del finns naturligt i naturen, bland annat på djur och växter. Nyckelpigans prickar och getingens ränder bildar mönster, likaså blommornas kronblad. Andra mönster har människan skapat, till exempel inom arkitekturen och konsten, i hus, torn, staket, golvplattor, smycken, textilier och mattor. Många av de mönsterkonstruktioner som finns runt omkring oss, både i naturen, som till exempel de sexkantiga cellerna i bikupans vaxkaka eller spindelvävens mönster, och sådana som är skapade av människan, är uppbyggda av geometriska former. Förmågan att kunna uppfatta och skapa mönster har betydelse för att utveckla förståelse inom olika områden av matematiken.

 

 

Vilken form kommer nästa pärla att ha?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tal och antal

Ett ganska vanligt och ofta uppskattat sätt att arbeta med att befästa antal är att tillverka så kallade antalsaskar, men visst kan det lika gärna vara påsar, flaskor eller större lådor? Jag har valt att ge flera olika representationer av talen på mina askar, inuti finns det konkreta antalet, utanpå såväl bilder, siffran och ordet för talet.  Asken med noll föremål är väldigt viktig att få erfarenheter och kunskap om, det kan ställa till med problem annars i matematiken.

En god taluppfattning är något man utvecklar under väldigt många år. I förskolan kan det handla om att barn:

  • ramsräknar (först i fel ordning, sedan rätt…)
  • pekräknar och koordinerar ord-rörelse-objekt
  • upptäcker varför man räknar
  • förstå hur räkneord och siffror används i olika situationer
  • säkert vet vad som kommer före, mellan och efter talen upp till tio
  • kan se en inre bild av talen, förstår storlek och inbördes relationer
  • symbolförståelse – känner igen symbolen för siffran, kan dess namn och kan kombinera räkneord – siffra
  • principen om den naturliga ordningen – att räkneorden kommer i en bestämd ordning och inget ord får utelämnas
  • ett-till-ett principen, att jämföra föremål från två olika grupper
  • principen om godtycklig ordning, att ett antal föremål har samma antal oavsett i vilken ordning man räknar dem
  • antalskonstans – att barnet inser att nio saker som ligger utspridda är lika många som om de ligger tätt intill varandra
  • antalsprincipen/kardinalitetsprincipen – att det sist uppräknade räkneordet betecknar antalet för alla de räknade föremålen tillsammans i en räknad mängd
  • kan räkna framåt och bakåt från vilket räkneord som helst
  • talanalys – kunna dela upp tal på olika sätt och se relationerna mellan tal
  • ordningstal (sjätte, sjunde…trettionde..)

Detta kan man läsa mycket mer om i Ann-Louise Ljungblads bok. jag vill inte rekommendera att den används som en screening eller avprickningslista, det uppdraget har vi inte i förskolan, men den ger bra råd om vilka viktiga aspekter det finns att upptäcka i matematiken.

 

 

 

 

 

 

Att bli säker i de olika representationsformerna går lätt med tärning (prickar är konkreta) och med till exempel spelet Domino

Sortera och klassificera

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här finns alla möjligheter till det jag ser finns på alla förskolor, prata om och fånga matematiken i vardagen. I leken, dukningen, samlingen och överallt!

 

Vilken ska bort och varför ska den det?

Jag har två små burkar med knappar, de rymmer massor av matematik.

Denna lek brukar jag leka med barnen:

Jag lägger upp ett antal knappar (utifrån barnets taluppfattning).

Här blev det åtta knappar.
Sedan får barnet blunda och jag gömmer ett antal under min hand.
Barnet får gissa hur många jag har gömt.
Här tränar man på att räkna och se antal, att dela upp tal, viktigt och roligt. Snabbt kan barnet leka denna leken med nästa barn… osv.

Knapparna kan också sorteras på många olika sätt. Efter storlek, färg, antal hål…

Djur kan sorteras…

Till vänster dinosaurier med öppen mun, till höger med stängd…

Det är också väldigt viktigt att kunna beskriva likheter och olikheter samt samband. Ett väldigt roligt sätt att göra det är att ha en Lattjolajbanlåda/hylla, precis som Brasse i ”Fem myror är fler än fyra elefanter”. Ställ fram fyra föremål och fråga barnen vilket som ska bort…och varför. Det går att kategorisera föremål utifrån väldigt många olika kriterier. Färg, vad de äter, var de lever, storlek…

Mäta, jämföra

Inom området mätningar jobbar vi gärna med volym också. Visa barnen att det finns många olika slags mått, att en deciliter kan se väldigt olika ut. Ett tips om ni ska mäta upp 2 dl är att använda just två mått, ställ dem bredvid varandra, då får barnet en tydligare bild av att det är två deciliter än om ni fyller och tömmer samma mått.

Något som också tränar jämförelser är memory, det är också bra minnesträning, men hur många vet att man tränar mer effektivt med ”olika par” än om bilderna är lika? Det finns ett memoryspel som heter Zogaj, både pappkort och som app till lärplattan.

När du lägger upp korten läggs de först i par med bildsidan upp och barnen (i början tillsammans med dig) får koppla ihop bilderna. Till exempel en båt och en banan: jag äter en banan när jag åker båt. Då är dessa båda kort ett par. Blanda korten och spela som vanligt.

Men…det går naturligtvis lika bra med vilket memoryspel som helst. Tänk på att anpassa med rätt antal par, och lägga till efterhand.

 

Att lära sig matematik är en väldigt språklig aktivitet! Därför vill jag även rekommendera att läsa skönlitteratur, det finns många böcker som innehåller mycket matematik.

 

 

Kommer du ihåg Sagan om den lilla gubben?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och den här?

Det finns många nyare böcker också!