Material för tillgängliga lärmiljöer

Skrivet den av

DATE (Delaktighet, Attityder, Tillgänglighet, Elever och barn) är ett projekt som i ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram lärmaterial som en del av Tillgänglighetspaketet*. Syftet är att skapa tillgängliga lärmiljöer oavsett funktionssätt.

Materialet kan användas i den ordinarie verksamheten, har koppling till styrdokumenten och innehåller färdiga berättelser, faktablad, sagor m.m som engagerar elevgruppen.

Det finns för fyra olika målgrupper och är gratis att beställa här.

  • Förskola
  • F-3
  • 4-9
  • Gymnasiet

*  Tillgänglighetspaketet består av DATE lärmaterial, SPSM:s värderingsverktyg och SPSM:s distansutbildning (leda och planera tillgänglighetsarbetet).

Digitaliseringskick-off!

Skrivet den av

Höörs stora satsning på digital fortbildning för all personal inom grundskolan rivstartade med en föreläsning av Camilla Askebäck Diaz. Camilla är förstelärare i Stockholm, har lång erfarenhet av att arbeta med digitala verktyg och föreläser mycket runtom i Sverige.

Skånskan var även där och gjorde en artikel.

Den reviderade läroplanen

Hon inledde med att prata om den reviderade läroplanen som börjar gälla den 1 juli 2018. Några saker hon sa var:

  • Ändringarna i skrivningarna gör att det handlar om att istället för att tänka kring digitaliseringen är det nu viktigt att göra saker med verktygen för att uppnå målen.
  • Det är allas ansvar eftersom det ändras i kapitel ett och två. Programmering är endast en liten del av ändringarna.
  • Det är okej att tycka det är svårt och jobbigt. Våga ta hjälp av kollegor och IKT-pedagoger och se eleverna som en resurs. Svårigheterna måste lyftas och diskussionen ska handla om vilka lösningar vi har för att göra något åt det.
  • Viktigaste nyckeln för att lyckas är att dela med sig och lär av varandra.

EU har definierat digital kompetens i fem rubriker varav Skolverket har använt fyra av dem i deras kommentarmaterial ”Få syn på digitaliseringen”.

Integrera tekniken i pedagogiken

Camilla pratade vidare om vikten av att kombinera Vad & Hur. ”Förr” var det ämnesinnehåll och pedagogik som man lärde sig på lärarhögskolan som skulle förmedlas till eleverna. Idag finns det teknik som måste integreras med det i en kontext som gynnar elevernas lärande.

Framgångsfaktorer i Stockholms skolor

2016 kom en rapport om vad som varit lyckosamt i Stockholms skolor för en lyckad digitalisering. Det var:

  • Vision och riktning
  • Plan för utveckling och uppföljning
  • Delakultur och strukturerad kunskapsdelning

Vi fick ge förslag på hur vi skapa en delakultur och ni kom fram till följande under förmiddagen och eftermiddagen.

 

Drivkrafter för lärande

  • Socialt lärande
  • Berättande
  • Spel
  • Simulering och visualisering

Socialt lärande

  • Padlet där eleverna visar upp sin planering och länkar till sina arbeten.

Digitalt berättande

  • Canva
  • Morfo (app)
  • PicCollage
    PicCollage for kids är reklamfri och
  • Comics Head (app för serier)
  • Voki
  • Pixton.com (serie)
  • My memo (app för ljudinspelning)
    På Chromebook finns Talk and comment i kommunen
  • Sock Puppet (app)

Spel

Hon gav exemplet med primtal. Vilka skillnader det blev om eleverna arbetade på ett papper eller i ett spel. Det finns flera spel online för att träna primtal vilket ni ser när ni googlar.

Elevresponssystem visar hon och låter oss testa. Det är aldrig ett spel utan eleverna vet varför hon gör det och syftet. Hon nämner Quizizz, Kahoot, Mentimeter och Socrative.
Läs mer om responsverktyg.

Visualisering

Övrigt

Camilla nämner flera andra saker, några att ha med i tankarna och några möjligheter.

  • Creative Commons som är en ideell organisation vars mål är att hjälpa de som skapar och vill dela med sig av sina verk (helt eller delvis). Creative Commons gör det möjligt genom ett system av licenser.
  • Webbstjärnan som är en årlig återkommande tävling där man kan arbeta publikt med en blogg för att utveckla sin egen och elevernas digitala kompetens. Man får en webbadress och tillgång till bra support.
  • Hennes sätt att arbete med en skolblogg som gör det enkelt för elever och lärare att följa arbetet och ta del av information och material.
  • Programmering och varför hon fortsätter med det.

#SETT2017 Glömstaskolan

I Huddinge kommun finns en långt ifrån helt vanlig grundskola, Glömstaskolan. På SETT i Kista i maj lyssnade jag och Björn på deras rektor Peter Bragner och några saker som fastnade var:

  • Spännande att starta en helt ny skola, där ingenting sitter i väggarna
  • Intressant att de listade allt som ”brukar finnas i skolor”: föräldramöten, veckobrev, klassindelningar…och att de sedan strök allt som inte gynnade lärandet. Kvar blev elever, lärare, möten kring innehållet i läroplanen.
  • Internet of things- fokus på makerkultur, IKT…
  • ”Allt det vi gör idag ska syfta till att eleverna ska vilja komma och lära imorgon med”
  • Motto: Vi vill varandra väl och gör varandra bra!
  • På Glömstaskolan (åk 1-6) bildar årskursen organisatoriskt nav, inga klasser
  • Lärgrupper består av 70-100 elever och 3-4 pedagoger samt fritids- och socialpedagoger
  • Schemat är sammanhållet och bygger på en ide om lärandet med färdighetsträning och tillämpning i olika team
  • Tjänster på skolan, nytt avtal och arbetsdelning
  • Allt jobb sker i samarbete
  • Utgår från likvärdighet genom olikhet
  • Tydliga kända och förutsägbara strukturer
  • Tydliga och kända kommunikationsvägar

Så här kan schemat se ut för en vecka

  • Den fysiska lärmiljön är väldigt annorlunda och designad för att möjliggöra och inte begränsa. Många skolor är byggda precis som sjukhus och fängelser, men inte Glömstaskolan. Här kan du se en film där skolan presenteras och man ser en del av lokalerna.
  • Möbleringen skapar många rum för olika delar av lärandet och gestaltar demokratiska värden.
  • Utemiljöerna kan användas i lärande och rörelse
  • Ljud och ljusmiljöer som är tydliga och lugna
  • Definierade områden som man är överens om
  • Arkitektur som eliminerar otrygga och osedda ytor (inga korridorer, skåphallar, slutna trapphus, toaletter i hörn etc)

Digital lärmiljö är idag en hygienfaktor på samma sätt som el eller rinnande vatten

  • Fungerar förstärkande av pedagogiken
  • Möjliggör lärande som inte kunde göras förut
  • Ökar möjlighet till individualisering
  • Kan och ska vara transparent
  • Förstärker formativa arbetssätt
  • Ska förstärka och fördjupa samtal och dialog
  • Möjliggör asynkront samarbete för elever och personal

Jag följer skolan på Instagram och får många nya ideer och tankar om hur man också kan göra skola och fritidshem. Spännande!

 

Christel Jansson

Hållbar utveckling för yngre barn – Klimatråttan

Skrivet den av

Vill presentera KLIMATRÅTTAN! www.klimatrattan.com. www.klimatrattan.se

Ett digitalt roligt lättsamt material om hållbar utveckling för yngre barn.

Klimatråttan

8 ”ostbitar”olika områden där barnen lär sig ta hand om deras miljö & natur. Under varje bit finns uppdrag, fakta, en sång, målarbild. Diplom när alla bitar gjorts.

Att små barn får en handlingskompetens är viktigt både för deras självkänsla men också ur ett globalt perspektiv. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av delaktighet och inflytande från eleverna.

Klimatråttan är mitt examensarbete i distanskursen ”Digitala pedagogiska läromedel” på Medieinstitutet jag gick ut nu i maj! Hoppas det ska komma till mycket nytta och nöje och sprida mycket glädje och inspiration! Vi kommer utveckla konceptet nu i höst. Detta är starten.

Vem är jag? Jag jobbar inom förskolan Höörs kommun, vikarie Segrande Liv F9 grundskola och är egen företagare UDAL Design – grafisk producent, dekormålare, Illustratör & producent läromedel.

/Ulrika Daleroth