#SETT2016 Spela skolan – spelmekaniska principer i praktiken

En av de bästa föreläsningarna jag hörde på SETT2016 i Kista 26-28 april var en som handlade om att spelifiera undervisningen. Pål Luthman är lärare och IKT-pedagog på ISS-gymnasiet i Stockholm, han undervisar i svenska och svenska som andraspråk. Han utgick från några spelmekaniska begrepp när han förklarade både varför och hur man kunde arbeta med spelifiering i sin undervisning. Du kan se en presentation här.

Vi är säkert många som upptäckt den positiva effekten av spelifiering (gamification), våra svarta armband som räknar steg och aktiviteter, som burrar när vi når våra mål och apparna som hör till och hjälper med pepp och motivation när vi vill hålla oss i form. I appen Zoombies, run blir du jagad av zoombies och genom att välja olika rutter samlar du föremål.

zoombie2zoombies run

Dataspel är i sig motiverande och många barn och ungdomar tillbringar mycket tid med dem och upplever dem som lustfyllda och intressanta, så vad kan vi lära oss där?

Kartor – när är undervisningen visuellt överblickbar, när är målen tydligt utsatta och vägen dit synlig?

svampbanan

Kartans syfte är att

  • orientera spelaren
  • upplysa om var (i relation till målet) man befinner sig
  • visa eventuella hinder eller problem på vägen
  • visa vilka vägar man kan ta för att nå ett givet mål
    Läs Påls blogginlägg om kartor på Pedagog Stockholm.

Nivåer – levla elevernas förmågor!
Nivåer eller levels visar hur erfaren du är, en högre level betyder att du har större förmågor och varit mer om mer. Kopplat till aktivitet, inte medfödd smarthet eller så.  Blogginlägg om nivåer

Poäng och poängsystem Poäng är inte definitiva utan en mätare på hur väl man klarat en uppgift. I spel finns ofta tre olika typer av poäng; vanliga poäng som visar hur framgångsrik jag varit i spelet, erfarenhetspoäng som bygger på min level och bidrar till att låsa upp nya förmågor, och så karmapoäng som visar hur goda eller onda dina handlingar varit, dessa poäng avgör hur dina motspelare bemöter dig.   Blogginlägg om poäng

Trofeer – trofeer är unika och åtråvärda, fås när man kämpat hårt och uppnått något svårt. Kan det vara värt en trofé att komma till skolan varje dag eller att delta i idrotten? Blogginlägg om troféer och achievements.

Pål nämnde Jane McGonigal, hon har skrivit böcker om spelifiering och det finns (minst) två mycket intressanta TED-talks med henne
Gaming can make a better game
The game that can give you 10 extra years of life

jane

Jane är game designer, hon säger att Reality is broken, och att vi måste laga verkligheten så att den blir mer spellik. Hon säger också att vi med olika spelstrategier kan bli Superbetter…

Det här är något jag blir väldigt intresserad av och vill genast veta mer om… kan man levla sitt liv med olika spelstrategier? Jag har en kompis från ungdomsåren, Jonas Linderoth, han är forskare om spels effekter, ska även följa honom lite och höra vad han säger om dataspels effekter, vet bara att han anser att brädspel är bättre. Återkommer om detta!

I skolan lyckas pojkar sämre resultatmässigt…kan spelifiering vara ett sätt att motivera dem och levla deras resultat?

Avslutningsvis vill jag dela en liten film jag hittat på nätet, och några ord om livet…

life game

games

#SETT2016 Spela och lek med matematik- matteklubben

Ett av passen på SETT handlade om matteklubben – ett ”all inclusive-koncept” för förskola, fritidshemmet, låg- och mellanstadiet. Man köper en utbildning för personalen under två timmar och får sedan behålla en stor plastlåda packad med handledning och allt material man behöver för en massa olika matematiska aktiviteter – bara att plocka fram.

Positivt med detta är att det som är enkelt blir av, att man slipper plocka ihop material själv och att alla får samma start. Negativt är väl att det kostar pengar, tar lite tid och att det inte utgår från de situationer man befinner sig i. Kan bli något mekaniskt och att man kanske inte tänker till kring kopplingar till läroplanen.  Värt att testa!

matteklubben 1 matteklubben 2

 

 

#SETT2016 Elever med skolfrånvaro

Psykolog Peter Friberg, Magelungen, föreläste på SETT om skolans arbete med elever som har hög skolfrånvaro och han inledde med att prata om hur man arbetar för att främja närvaro, sund start!

  • Tidig upptäckt är a och o och sedan tydliga rutiner för vad alla ska göra när en frånvaro uppmärksammats (två veckor är en gräns)
  • Ett telefonsamtal från skolan där man talar om att eleven är saknad i skolan betyder väldigt mycket. Kan vi hjälpa till med något? är en magisk fråga.
  • En elevhälsa på skolan som hjälper de vuxna att anpassa undervisningen efter allas behov
  • Arbeta för goda relationer mellan lärare och elever
  • Förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter

Det är viktigt med en bra pedagogisk utredning i botten. Många elever med hög frånvaro har NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och frånvaron kan vara en signal om att anpassningar inte är tillräckliga i skolan.

Det är livsfarligt att misslyckas i skolan, det visade den enorma sociala studien 2010 med all tydlighet, kan leda till utanförskap, missbruk, kriminalitet. Alla andra riskfaktorer bleknar jämfört med att lyckas i skolan…och då måste man ju ges möjligheter att vara där.

Peter resonerade kring att vi inte har någon gemensam definition på vad som är hög skolfrånvaro. En kartläggning görs nu av Skolverket. frånvaron blir mest synlig i åk 7-9 och den är vanligare i storstäder än i övriga orter.

Skolan är viktig, 13% av eleverna varje år går ut åk 9 utan tillräckliga betyg för att kunna gå vidare i gymnasieskolan. Kostar eleven och familjen stort lidande, och samhället stora ekonomiska summor (200 miljarder kr varje år), detta finns beskrivet i boken Hemmasittare och vägen tillbaka, som Peter är en av författarna till.

hemmasittare-300

Läs mycket mer i presentationen Hemmasittare SETT, bland annat tidiga tecken…men också bra frågor att använda när vi tillsammans med hemmet kartlägger skolsituationen och agendor för lilla och stora orosmötet.

tidiga tecken

Klicka här för Tips och checklistor för dig som arbetar med hemmasittare 2015 (2)

Tänk att alla elever vill lyckas i skolan, frånvaro är tecken på att vi inte hittat formerna än.  Tänk också att alla åtgärder är bättre än inga alls, vi kan aldrig påverka diagnoser eller hela beteenden, men genom att kartlägga väl och ha beredskap kan vi göra stor skillnad i skolan.

I Höörs kommun har vi en handlingsplan och konsekvenstrappa för hög skolfrånvaro. Den hittar du här på hemsidan.

#SETT2016 Med luppen på verksamheten – kvalitet i förskolan

Marie Eriksson är förskollärare i Göteborg och hon föreläste på SETT ungefär om samma saker som hon skrivit om i sin bok Med luppen på verksamheten som kom 2015 på Lärarförlaget.

luppen1

Boken är väldigt bra som vägledning för att bygga upp sitt systematiska kvalitetsarbete i förskolan, den är väldigt läroplanscentrerad och visar tydligt hur man kan arbeta med att utveckla verksamheten mitt uppe i allting annat. Kring sidan 100 handlar det mycket om hur man kan använda den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg för att få syn på både barnen och vår verksamhet och hålla den nära syftet.

På Maries föreläsning på SETT påminde hon om att när läroplanen Lpfö98 reviderades kom ett förstärkt kvalitetskrav i avsnitt 2.6. Vi ska inte bara kunna visa vad vi gjort…utan också vad vi/verksamheten uppnått med hjälp av dokumenterade analyser.
Detta arbete måste ske på olika nivåer: organisation, arbetslag och individuell utveckling för att måluppfyllelsen ska öka i förhållande till de nationella målen. Vi måste arbeta med att omsätta förskolans läroplan i praktiken. Beskriva hur vi arbetar med olika målområden och analysera hur vi når upp till det läroplanen anger. Vi måste då identifiera verksamhetens utvecklingsområden och hitta förbättringsåtgärder, och naturligtvis utveckla våra arbetsformer (verksamhetsförändring).

Vår barnsyn och kunskapssyn och vilken teoretisk grund den vilar på är avgörande för vilka utvärderingsmodeller vi väljer.
Medvetna vägval
Hur vi, på en vetenskaplig grund, tänker att barn lär…
…och hur vi låter det visa sig i vår verksamhet.
Hur vi utifrån det väljer att följa barns lärande.
Att välja väg och veta varför
Att få kunskap om den egna verksamheten:
Vi behöver veta vad de metoder vi valt ger svar på…
…och hur de svarar mot vår syn på lärande och mot förskolans uppdrag.
Hur olika metoder hakar i det systematiska kvalitetsarbetet och kan kombineras.

Pedagogisk dokumentation är alla de här sakerna:

  • förhållningssätt
  • förändringsverktyg
  • uppföljningsmetod
  • ett kollegialt reflektionsverktyg
  • en mötesplats för teori och praktik
  • grund för verksamhetsutvärdering och systematiskt kvalitetsarbete

Marie har en underbar bild av lärande som rhizomatiskt (som rötterna under jorden). Lärandet breder ut sig i oförutsägbara banor, utveckling sker i alla riktningar och handlar om processerna här och nu, inte de förväntade slutprodukterna. Lärandet är inte linjärt mot specifika mål som vi satt upp på förhand.

Hon lyfter reflektionen som fördjupar arbetet, Fångar vi upp barnens sätt att resonera, utforska, samarbeta, konstruera och förstå sin omvärld, kan vi stötta dem i deras utveckling.

Utifrån en bild från verksamheten, reflektera tillsammans över:

  • Hur utvidgas lärmiljöerna här?
  • Fortsätter barnen att undersöka?
  • Förändras deras strategier?

eriksson1

Det finns många uttryck, uttrycksformer att få bli rik på…
Lek
Sång & musik
Drama
Bild
Form & konstruktion
Dans & rytm
Multimedia
Teknik
Rörelse
Talspråk och tecken
Naturvetenskap & matematik
Skriftspråk

Vårt uppdrag omfattar att dokumentera hur barn på olika sätt tar sig an det vi erbjuder.
Hur de med olika uttrycksformer får chans att utforska och uppleva.
Hur barnen utvecklar sin förståelse och hur de visar det med olika uttryck.

Dokumentation kan vara anteckningar, filmer, foton, barnens skapande, naturmaterial och mentala noteringar.

Dokumentationen bör finnas tillgänglig, då gynnas lärprocesserna.

  • Dokumentation som finns nära barnen
  • Pärmar och bilder på väggar och golv kompletterar det digitala
  • Låt barnen använda dokumentationen på olika sätt, bära den med sig
  • Att få vara i det dokumenterade med hjälp av projektorn

Samma dokumentation som vi använder med barnen ligger till grund för arbetslagets utvärderingsarbete. barnens möte med dokumentationen ger oss kunskap om vår egen verksamhet och vad den bidragit till. Vi synliggör lärandet genom att jämföra de förändringar av verksamheten som vi har gjort med hur barnen möter ”den nya verksamheten”.

  • Fördjupas deras engagemang?
  • Fortsätter de undersöka?
  • Förändras deras strategier?
  • Förändras resonemangen?
  • Förändras interaktionen med miljön och materialet?
  • Hur har det vi erbjudit förändrat barnens (möjligheter till) utveckling och lärande?

eriksson 3

Vi måste själva göra jobbet!
Hitta våra egna former för helhetstänket, vad passar oss?
Hur kan vi bedöma hur utvecklingen av vår verksamhet har fungerat i förhållande till målen…och hur tar vi den vidare?
Hur skaffar vi oss en översikt över hur vi arbetar med läroplanen?

Marie visade den ”mall” de har för sitt kvalitetsarbete på sina förskolor. En ”fem-kolumnare” för att följa upp arbetet med olika lärområden, kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen och ett sätt att följa upp att kvalitetsarbetet leder till en verksamhetsutveckling mot målen. Utvecklas mycket i boken!

De kallar det sin levande verksamhetsplan…

levande verksamhetsplan

Marie lyfte att man kan se på målen i läroplanen som en säck med vackert inslagna paket. Vissa paket öppnar vi ständigt och arbetar glatt och framgångsrikt med, men vilka paket blir lätt kvar djupt nere i säcken och kommer sällan upp och öppnas?

  • Är det ett område vi själva tycker är svårt? Har vi svårt att upptäcka barnens intresse för t ex naturvetenskap?
  • Visar barnen ingen nyfikenhet kring detta och i så fall varför?
  • Kan vi kanske glänta lite på paketet och väcka nyfikenhet?

Utifrån våra utvecklingsområden måste vi tillföra ny kunskap- det är där den vetenskapliga grunden kommer in. Idag finns mycket forskning om hjärnan, lärande och olika metoder och arbetsformer i förskolan. Använd! Vi ska låta vår verksamhetsidé vila på vetenskaplig grund och låta utvecklingsarbetet utmanas med hjälp av vetenskap, lägga teorin över praktiken så att vi kan förstå den på nya sätt!

När vi dokumenterar effekterna av vårt arbete och gör det under en längre tid börjar vi närma oss beprövad erfarenhet. Om vi granskar den och delar den med andra genom kollegialt lärande internt och externt så uppfylls kriterierna för beprövad erfarenhet.

Marie avslutade med att påminna om att förändring skaver. Visst skaver det lite att byta skal, men det är det enda sättet att kunna växa.

  • Var modiga att möta andra och lära tillsammans
  • Ifrågasätt tillsammans det förgivettagna och fundera över varför ni gör som ni gör…
  • Fundera på om det som ”sitter i väggarna” har stöd i vetenskapliga teorier och vårt uppdrag utifrån läroplanen

Likvärdig kvalitet handlar inte om att alla gör på samma sätt. Det handlar om att ha en bred undervisningsrepertoar, en stor verktygslåda med många verktyg och att kunna använda rätt verktyg i rätt sammanhang.
Hur vi organiserar utrymmen, material och situationer har stor betydelse, liksom hur vi organiserar verksamheten så att barnens erfarenhetsvärld kan göras synlig
(Marie Eriksson, 2015)

 

 

#SETT2016 Nyanlända elever, inspiration från Hülya och Tiia

På SETT i Kista i 26-28 april 2016 lyssnade jag på två kvinnor som berättade om sina erfarenheter kring att undervisa nyanlända elever i skolan. Hülya Basaran och Tiia Ojala. Ni ska få träffa dem nu!

hulya porträtt

Hülya Basaran arbetar med att utveckla Välkomsten, mottagning av nyanlända elever i Trollhättan, hon har arbetat på Kronans skola och hon är aktuell som föreläsare runt om i Sverige. Hon har under året skrivit boken Nyanlända elever i mitt klassrum, som  är en mycket konkret bok med massor av samlade erfarenheter och tips om saker man kan göra i klassrummet för att underlätta och motivera nyanlända elever.
Hon bloggar på https://frokenhulya.wordpress.com/

hulya

Hülyas bästa råd till dig som jobbar med nyanlända elever är:

  • Se på eleven som elev och inte som nyanländ.
  • Ha höga förväntningar
  • Jobba språkutvecklande och ta in de resurser som behövs – analoga som digitala

”Språkutvecklande arbetssätt och digitala resurser skapar möjligheterna för eleverna att utveckla det svenska språket med flera olika uttrycksformer. De blir både konsumenter och producenter genom att använda olika verktyg, appar och webbresurser”

Hülyas presentation från SETT hittar du här, mycket nyttigheter!

 

Hülya påminner om att framgångsfaktorerna för de nyanlända är desamma som för alla andra elever; formativa lärprocesser, språk- och kunskaputvecklande arbetssätt, digitala lärprocesser. Hon talar om hur man kan få undervisningen lustfylld, kompensatorisk och tidsenlig.
Det är viktigt att arbeta med ord i sammanhang så att kunskaperna kan användas utanför klassrummet. I boken skriver hon om att vara flerspråkig:
Att vara flerspråkig innebär inte att man är ”dubbelt” enspråkig. Språkanvändningen utvecklas inte parallellt utan de språk eleven behärskar används i olika sammanhang och språken kompletterar varandra. Modersmålet är betydelsefullt i elevernas andraspråksinlärning och deras förstaspråk kan därför användas som en bro mellan det de kan och det de ska lära sig. Eleverna bör också uppmuntras till att fortsätta utveckla sitt förstaspråk. En vanlig föreställning är att modersmålet utvecklas på bekostnad av andraspråksutvecklingen.
Det handlar inte om att tolerera elevernas språk utan att aktivt arbeta med flera språk i klassrummet. Även om jag inte kan deras språk kan jag:

  • Ha litteratur på elevernas språk
  • Använda så kallade parallellböcker skrivna på svenska och elevernas språk i undervisningen
  • Uppmuntra eleverna till att använda sitt eller sina språk för att tänka och sedan översätta till svenska med digitala resurser.
  • Förbereda övningar på svenska och elevernas språk genom att själv använda översättningsverktyg
  • Dela dokument med studiehandledaren så att hen kan skriva förklaringar till svenska ord och begrepp på elevernas starkaste språk
  • Använda resurser som lärare från andra delar av världen lagt ut på internet
  • Vid användande av lärplattor infoga tangentbord på flera språk

Några tankeväckande och viktiga ord i boken:
Undervisning i skolan har inte monopol på lärande. Skolan är den plats där vi studerar men är långt ifrån den enda plats vi lär på.

Hülya tipsar om att använda funktionerna i interaktiva skrivtavlor (om man har en sådan), vid den kan man tillsammans lyssna, samtala och samarbeta utifrån det valda innehållet. Detta kan underlätta för den som ännu inte knäckt läskoden och håller på och lär sig läsa. Man kan skriva med talsyntes så att alla elever kan se bokstaven, höra bokstavsljudet och lyssna på bokstavsljud, ord och meningar. Det går att skapa, förändra och utveckla texter tillsammans.

I programmet till tavlan kan man samla allt inom samma område, enkelt infoga ny text, nya sidor och bilder. Allt kan sparas och tas fram senare, eller mailas till eleverna så att de kan repetera själva.  Det finns möjligheter att göra interaktiva övningar för att träna ord och begrepp som att dra ord till bild, kategoriserings- och sorteringsövningar och memory med mera.

Att träna bokstavsljud är grundläggande för att kunna knäcka läskoden. Appar som tränar detta:
Se bokstavsljuden
Lyssna och läs – Den första läsinlärningen
Pekboken
Knäck läskoden
Bokstavspussel
NE Skriva
NE Stava
Alfavux
Bitstrip

Som sagt, boken innehåller många apptips, några appar som tränar svenska:
uTalk svenska – för att utveckla ordförrådet i svenska, lyssna på grundläggande ord och fraser på svenska, bilder och övningar
www.skolappar.nu/utalk
Svenska på en månad – app med områden, lektioner i olika kategorier: färger och proportioner, pronomen, temperatur, möbler, familj mm. Träna på svenska genom att lyssna på ord, fraser och meningar som är visualiserade med bilder.
www.skolappar.nu/svenska-pa-en-manad
Bitsboard – app för att skapa eller ladda ner interaktiva övningar, sök på svenska. Du kan skapa egna övningar med egna bilder, text och ljud.
Hej svenska www.hejsvenska.se Många olika teman (bara via datorn, kräver Flash player)

Slutligen, några ord på vägen från Hülya:
Du behöver inte ha lärt dig allt för att börja, men du måste börja för att lära dig! Kan jag, kan du! 

 

Den antiia porträttdra kvinnan som pratade på SETT om att undervisa nyanlända var Tiia Ojala, hon har synts i många sammanhang under våren, som föreläsare, i artiklar, och som författare till en rad nya läromedel för nyanlända elever. Hon pratade om olika sätt att organisera mottagande av nyanlända elever, vilket också hennes bok Mötet med nyanlända handlar om.

tiia bok

Tiia jämför olika former av mottagande och skolstart, skolor är idag organiserade på många olika sätt för nyanlända. En del har mottagningsenheter där eleverna går helt i några veckor eller månader, där görs kartläggning och eleverna får ”en flygande start” i det svenska språket. Andra skolor direktintegrerar elever i ”vanliga klasser” där de får extra stöd. Många skolor har förberedelseklasser, där eleverna får en del av sin undervisning, medan de deltar i undervisningen i de vanliga klassrummen där det är möjligt.

Även Tiia lyfter framgångsfaktorer, hon använder de fem punkterna från Skolinspektionens granskning 2014:

  • En ordentlig, tidig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter samt en undervisning som anpassas efter det kartläggningen kommer fram till.
  • De nyanlända eleverna ska få den studiehandledning på modersmålet som de behöver.
  • Språkinlärning bör ske i alla ämnen. Alla lärare måste vara språklärare.
  • Att ta fram gemensamma strategier i skolan kring nyanlända.
  • Man bör inte lämna ansvaret till enskilda lärare.

Respektfullt bemötande och bra förhållningssätt samt hur man möter eleven professionellt är grunden för all pedagogik och kan inte betonas nog när det gäller mottagandet av nyanlända. Hur alla på skolan bemöter den nyanlända eleven är viktigare än viktigt. 

Boken handlar om alfabetiseringsprocessen, olika former av mottagning, utredning, språkutvecklade arbetssätt, social inkludering, kulturkrockar, studiehandledning och hur man kan hålla kontakten med hemmen såväl som elever som varit med om svåra saker.

Tiia berättade på SETT om sina egna erfarenheter som nyanländ från Finland och hennes förklaring till att hon lärde sig svenska snabbt var:

  • Hon blev betraktad som en överlevare med styrkor istället för offer
  • hon fick ett varmt välkomnande av lärare och elever
  • Hon hade mindset (inställning) att hon skulle kämpa, att livet börjar nu och att det kommer att bli bra.
  • Lärare har makten att lyfta (eller knäcka) och lärare betraktade henne som en vän, ville henne det allra bästa!

Med mycket stöd går det fort, resurser i språkinlärningen är lärare, kamrater och en god undervisning, samt Google översätt;-)

Några läromedel av Tiia Ojala på Sanoma förlag

tiia amir forsta-spraket---noso-for-nyanlanda-allt-i-ett-bok