Pedagogiska luckan 8 dec #PT8

Årets skolutvecklingsjulkalender för lärare och ledare ska vara utformad som dagens pedagogiska tanke…#PT. Det kan vara en bild, en kort text, en väl vald fråga, ett tips eller bara något med syfte att få dig att stanna upp, tänka efter och kanske göra något annorlunda.

I dag får du en bild…ta den till dig!

forandra-varlden

Pedagogiska luckan 7 dec #PT7

Årets skolutvecklingsjulkalender för lärare och ledare ska vara utformad som dagens pedagogiska tanke…#PT. Det kan vara en bild, en kort text, en väl vald fråga, ett tips eller bara något med syfte att få dig att stanna upp, tänka efter och kanske göra något annorlunda.

Idag lånar jag en tanke från Michael Rystad, utvecklingsstrateg i Svedala kommun. I förra veckan delade han en länk i Facebook-gruppen Lärande för lärare – kompetensutveckling och kollegialt lärande, som fångade mitt intresse. Länken kom från Pedagog Stockholm, en guldgruva även den för lärare som vill fördjupa sig och inspireras.

Ledarskapet i skolan är ett gemensamt ansvar

Skolforskare och professor Viviane Robinson från Aucklands universitet på Nya Zeeland har forskat kring hur pedagogiskt ledarskap hos rektorer och lärare kan påverka elevers lärande och resultat. Hon kallar detta elevnära ledarskap och menar att det finns tre viktiga egenskaper som en skolledare bör ha för att utöva ett effektivt ledarskap. En rektor ska ha relevant pedagogisk kunskap, kunna lösa komplexa problem och bör fokusera på att bygga relationer.

En skola (gäller säkert också förskola) kan och ska ha ett delat ledarskap.

– Alla kan ta ett ansvar för att leda gruppen. Om du är på ett möte där du känner att tiden slösas bort på bagateller kan du fundera på hur du ska få mötet på banan igen. Att agera på det är en form av ledarskap som alla kan ta.

– Genom att skapa en förväntning på att vi ska hjälpas åt i det pedagogiska arbetet stärks kollegiet. Man får en känsla av att alla är ansvariga för skolans utveckling. Jag som skolledare kommer att försöka hjälpa dig att lösa problem, men lyfter inte bort ansvaret från dig.

Det är viktigt att ha gemensamma mål som genomsyrar hela skolan och att alla lärare känner till målen och tycker de är relevanta.

– Målen ska vara tydliga och kollegiet ska arbeta tillsammans mot dem. Om det exempelvis finns mobbing på skolan så måste all personal engagera sig för att för att eleverna ska behandla varandra bättre.

Viviane Robinsons forskning visar att mål som inte är förankrade försvårar elevernas inlärning eftersom lärarna byter spår innan nya arbetssätt och förbättringar ger effekt. Ofta finns det för många mål för att lärarna ska hinna arbeta med dem och för att målen ska få acceptans i personalgruppen.

– Mål ska sättas för saker vi inte gör tillräckligt bra än. Det är något vi ska nå fram till, det tar tid när man ska ta till sig nya kunskaper och arbetssätt. Med för många mål kommer man inte i mål. Två eller tre mål är lagom. Annars blir det för många förbättringspunkter på en gång.

Utgångspunkten när man sätter mål är enligt Viviane att skapa gemensamma överenskommelser som alla håller sig till.

I boken Elevnära skolledarskap, utvecklar Viviane Robinson sina tankar och strategier. elevnara_skolledarskap-214x350

 

Pedagogiska luckan 6 dec #PT6

Årets skolutvecklingsjulkalender för lärare och ledare ska vara utformad som dagens pedagogiska tanke…#PT. Det kan vara en bild, en kort text, en väl vald fråga, ett tips eller bara något med syfte att få dig att stanna upp, tänka efter och kanske göra något annorlunda.

Igår tipsades du om filmen om terminsbetyg, idag ska det handla om hur vi kan hantera IUP-omdömen i åk 4 och 5. Från och med höstterminen åk 4 börjar vi sikta mot kunskapskraven i åk 6 i Lgr11 (redan tidigare i en hel del ämnen) och dessa finns beskrivna med värdeord på tre olika nivåer, det som i åk 6 blir betygen E till A. Men i åk 4 och 5 sätter vi inga betyg.

I frågor och svar finns en intressant tråd om detta.

betyg-6

…och vi klickar intresserat på svaret från undervisningsrådet. Hon svarar att vi i årskurser där inte betyg sätts vid utvecklingssamtalen i en IUP ska ge omdömen om elevens kunskapsutveckling och att dessa inte är betyg men att de får vara betygsliknande till formen. Lärare måste på något sätt dokumentera elevernas kunskapsutveckling för att ha som underlag för betyg i åk 6, men väljer själv vilken form av återkoppling som eleverna ges. Läs gärna hela svaret och prata med kollegorna på skolan. Detta gäller även elever i åk 1-3 i ämnen där det inte finns kunskapskrav för åk 3.

Pedagogiska luckan 5 dec #PT5

Årets skolutvecklingsjulkalender för lärare och ledare ska vara utformad som dagens pedagogiska tanke…#PT. Det kan vara en bild, en kort text, en väl vald fråga, ett tips eller bara något med syfte att få dig att stanna upp, tänka efter och kanske göra något annorlunda.

Det är nu betygs- och omdömestider i skolan. Jag har valt att skriva något om detta i dag.

betyg1

I årskurs 6-9 sätts terminsbetyg i alla ämnen eleven har fått undervisning. Skolverket har en sida med bra frågor och svar och filmer.

Se gärna filmen om terminsbetyg, den är tydlig kring hur betyg ska sättas i åk 6 på hösten, våren och under åk 7-9. Betygen på vårterminen åk 6 och åk 9 är lite annorlunda. Där kan man som lärare inte bortse från några delar av kunskapskraven, eleverna måste då ha fått undervisning som ger möjligheter att nå alla kunskapskrav, på alla nivåer upp till A.

I filmen resonerar man om hur lärare gör bedömningar mot de kunskapskrav undervisningen har omfattat, och betyg ska sättas även om allt inte tagits upp, till exempel under höstterminen i åk 6 och i åk 7-8. Läraren tar hänsyn till årskursen, undervisningen och vilka delar av kunskapskraven som prövats. Namnet terminsbetyg är lite missvisande eftersom det inte bara omfattar de kunskaper eleven har visat den senaste terminen, utan de kunskaper eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.

En annan fråga man kan ställa sig som lärare i åk 6 är de ämnen där eleven inte fått undervisning ht åk 6, men tidigare. Ska man då sätta betyg i ämnet? Det finns en fråga som tar upp detta. Läraren bedömer även kunskaper som inhämtats under tidigare årskurser. Utgångspunkten är att läraren planerar för att eleven ska få visa sina kunskaper i samma del av kunskapskraven vid flera tillfällen och på olika sätt, så att eleven ges möjlighet att utveckla dessa kunskaper. En elev som inte visade på tillräckliga kunskaper i några delar av kunskapskraven ska ges stöd för att hon eller han ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås tills betyg ska sättas nästa gång.

betyg3

Det finns verkligen många bra frågor och svar, läs gärna och diskutera med kollegor! Imorgon kommer det att handla om omdömen i åk 4-5.

Pedagogiska luckan 3-4 dec #PT3-4

Helg betyder dubbellucka!

Årets skolutvecklingsjulkalender för lärare och ledare ska vara utformad som dagens pedagogiska tanke…#PT. Det kan vara en bild, en kort text, en väl vald fråga, ett tips eller bara något med syfte att få dig att stanna upp, tänka efter och kanske göra något annorlunda.

642-saker-att-skriva-om

Hittade en bok som inspirerade mig mycket häromdagen på julshoppingturen i Malmö. I förordet finns berättelsen om hur boken ”642 saker att skriva om” kom till. Det är en bok om möjligheter, man vet aldrig vad som händer om man inte provar. På en enda dag samlades alla dessa 642 ”börjor” ihop och de kan säkert inspirera både din egen och dina elevers kreativitet och skrivande. Allt bra är inte redan skrivet av någon annan…

Några smakprov , ha kul!

skriv-6 skriv-5 skriv-4skriv-5

 

fullsizerender

skriv-2